Medtech-investeraren om hetaste trenderna och hur hon hittar rätt

2. Life science är en oerhört bred sektor men vilka skulle du säga är de största generella trenderna inom branschen just nu?

Som investerare ser vi en tydlig trend att mycket av utvecklingen tar längre tid än vad många tror inom just medicinteknik och life science, så det gäller att ha tålamod.

De senaste åren har precis som för många andra sektorer varit väldigt tuffa för start-up scenen inom medtech. Vi och många andra investerare har valt att fokusera ännu mer på befintliga portföljbolag snarare än nyinvesteringar.

En anledning till trögheten är att hälso- och sjukvården, med rätta, är en konservativ bransch. Det är viktigt att jobba evidensbaserat och att saker blir gjorda enligt alla konstens regler men det gör också att det tar lång tid att kommersialisera ny medicinteknik.

För mig har det ännu mer understrukit behovet av långsiktiga ägare. Du kan inte driva ett effektivt life science bolag på kvartalsbasis.

Folk är rädda för USA efter den stökighet som varit under våren och nu börjar amerikanska investerare få upp ögonen för Europa. De är nyfikna båda på oss och på våra portföljbolag.

Ta exempelvis Roche, där jag jobbade under många år. Det är visserligen ett börsnoterat bolag men de ägs till cirka 70 procent av åttonde generationen av grundarfamiljen Hoffmann-La Roche, . De har alltid två medlemmar från familjen i styrelsen, som på varje styrelsemöte frågar sig ”vad kommer jag lämna över till mina barnbarn”.

Eller Elekta (börskurs Elekta), där jag också jobbat, där familjen Leksell har en så tydlig och långsiktig ägarroll.

En annan stor trend som vi sett särskilt de senaste månaderna är att vi får många fler förfrågningar från amerikanska investerare.

Folk är rädda för USA efter den stökighet som varit under våren och nu börjar amerikanska investerare få upp ögonen för Europa. De är nyfikna båda på oss och på våra portföljbolag.

Det är en stor skillnad jämfört med för bara ett halvår sedan och väldigt positivt eftersom USA är nästan 50 procent av medtech-marknaden.

Eftersom kvantdatorer jobbar med sannolikheter, snarare än digitala utfall, passar det i teorin väldigt bra med hur biologen och sjukvården fungerar.

Ser vi till medtech-sektorn specifikt så utvecklas jättemycket intressanta olika lösningar inom onkologi just nu.

Den stora frågan många ställer sig är ”hur ska man se till att man upptäcker cancerpatienter tidigare?”. Många cancerforskare hävdar på allvar att om tio år kommer cancer inte vara en dödlig sjukdom längre för personer i medelåldern.

Tidig upptäckt är den absolut viktigaste komponenten men också såklart nya behandlingsmetoder. Inom läkemedel är det en klar trend att det är mycket mer biologiska läkemedel snarare än kemiska som det var förr.

Biologiska läkemedel försöker efterlikna kroppens egna naturliga processer. En nackdel är att de har mer komplex patentlagstiftning jämfört med kemiska substanser.

Självklart ser vi också AI och digitalisering i vården som en stor trend.

Det används redan i svensk vård i dag men vad är nästa steg? Där ser vi att kvant-teknologin kan komma att spela en jättespännande roll inom just hälso- och sjukvård. Många är hoppfulla men få experter kan säga exakt hur det kommer att användas.

Det finns några konkreta intressanta projekt. Bland annat på sjukhusen Mayo Clinic och Cleveland Clinic, två sjukhus i USA som jag jobbat mycket med under åren,som nu köpt in varsin kvantdator med potential att analysera och ställa diagnoser på ett helt annat sätt.

Eftersom kvantdatorer jobbar med sannolikheter, snarare än digitala utfall, passar det i teorin väldigt bra med hur biologen och sjukvården fungerar. Som investerare stöter vi på ganska många bolag just nu som har börjat nosa på det här.

3. Vad letar ni efter när du söker nya investeringar och hur minimerar ni riskerna i en sektor som många anser extra riskfull?

Det svåra är inte att hitta en fantastisk medicinsk uppfinning. Det finns det väldigt många av.

Det vi letar efter är att hitta ett team som förstår vad ”the unmet medical need” är. Alltså hur kommer den här fantastiska vetenskapliga lösningen spela en roll för framtidens patienter och sjukvårdspersonal?

Och för att kunna göra det så måste du förstå hur sjukvården fungerar. Många idéer faller på att det är oklart vilket arbetsflöde de ska passa in i. Ersätter det något annat eller är det helt nytt? Hur ska du arbeta in det i vården?

Det är också ett område jag kan bidra med eftersom jag enkelt uttryckt har jobbat i 20 år med hur man kan implementera olika saker i vården.

Investors vd om smällen mot medtech-bolagen

Folkaktien Investor har levererat starkt börsvärde under det senaste decenniet. Men framåt finns inga garantier. Svarta svanar kan dyka upp precis på samma sätt som de som tidigare drabbat flera av medtech-bolagen i Investor.

Medicinteknik är en global marknad. Att ”förstå vården” är därför delvis en generell kunskap. Däremot hur det säljs in till vården är helt olika från land till land. Man måste förstå subventionsmodellerna och den lokala sjukvården.

Att investera i läkemedel, som vi då inte gör, är mer binärt. Du forskar och i slutändan får du ja eller nej på preparatet.

Att investera i medicinteknik handlar istället om att satsa på rätt team som kommer att klara av att göra det hårda jobbet och vara där ute och bearbeta land för land.

En av SMA:s absoluta styrkor är vårt vetenskapliga råd på sex personer varav fyra sitter eller har suttit i nobelkommittén för fysiologi/medicin. Vi har en otrolig medicinsk höjd här som dels kan hjälpa våra portföljbolag, dels hjälper oss att hitta rätt investeringar.

En anledning till att SMA ens startade var att vi såg en brist på ”smart-kapital” i medtech-sektorn. För oss är det lika viktigt att bolagen vi investerar i är ute efter vår kompetens, så väl som vårt kapital.

4. Pharma och medtech är en av de sektorerna med flest bolag på svenska börsen, hur kommer det sig?

Det korta svaret är att vi i Sverige hade Astra (börskurs AstraZeneca) och Pharmacia en gång i tiden.

Tyvärr finns de inte kvar på samma sätt vilket i sig ger anledning till oro.

Astra och Pharmacia tillhörde båda två top tio största ”big pharma” bolagen i världen. Det var egentligen osannolikt att Sverige kunde bidra med det, och vi kommer nog tyvärr aldrig komma dit igen.

Arvet skapar dock en stark life science tradition i vårt samhälle. Astra anställde exempelvis enormt många av alla som disputerade förr i tiden. Nu har två av de stora arbetsgivarna nästan helt försvunnit från Sverige även om AstraZeneca har kvar en viktig R&D hubb i Mölndal.

Men den positiva konsekvensen av det här är ändå en väldigt frisk start-up scen inom hela life science. Både inom läkemedel och medtech har vi sett en stor tillväxt av många mindre bolag de senaste decennierna.

Läkemedelsjätten: AI förändrar utvecklingen av läkemedel i grunden

Astra Zeneca tar nästa steg in i framtiden – med AI som nyckelspelare i jakten på nya medicinska genombrott.

Vi har själva ett antal svenska bolag i portföljen. Exempelvis Saga Diagnostics som grundades här men vars huvudkontor vi nu flyttat till USA. Det är ett MRD-bolag, minimal residual disease, som verkligen kommer att revolutionera cancervården.

Efter en canceroperation kan man med hjälp av ett enkelt blodprov ett par gånger per år mäta och se om cancern kommit tillbaka. I ett första skede testar de nu på bröstcancer och med Sagas blodprov kan man i genomsnitt upptäcka cancern 14 månader tidigare än dagens vård. I vissa fall fem år tidigare. Det kommer göra en enorm skillnad för patienten.

Det kommer tyvärr dröja jättelång tid innan detta erbjuds i Europa eftersom vi har ett långsammare upptag av innovationer, men i USA håller det redan nu på att bli standard. Europa är känt för att ha en komplex regulatorisk miljö och en total avsaknad av implementeringsstrategier för medicinteknik.

Ett annat svenskt bolag bland våra innehav är Uppsala-grundade Navinci som jobbar med så kallade Proteomics. Det handlar enkelt uttryckt om att upptäcka olika signaler i kroppen som kan hjälpa till att styra vilket läkemedel just du ska ha.

Cancer är olika och vi vet exempelvis att immunterapier, som kommer spela en stor roll för cancerbehandling framöver, inte har samma effekt på alla patienter och där kommer Navincis analyser in.

5. Du har själv varit i sektorn i över 20 år, vad är det som lockat?

Ja jag har ju jobbat över 20 år i olika operativa roller, ungefär tio år inom pharma och tio år inom medtech.

Men att ha investerarperspektivet är helt nytt för mig även om det finns stora likheter med mycket av det jag gjort innan.

Jag är intresserad av att bygga en stark och fin life science kultur i världen. Den dag jag blir sjuk vill jag att det ska finns ett så bra sjukvårdssystem som möjligt.

Att jag började på Pfizer var en slump. Jag fick ett jobberbjudande på deras huvudkontor i New York direkt efter examen på Handelshögskolan via stipendiet Female economist of the year.

Från dag ett älskade jag att jobba med life science och jag kommer alltid att göra det hela mitt liv.

Det finns ett ytterligare högre syfte med jobbet som man känner varje dag vilket är otroligt givande. Det har jag känt oavsett var i branschen jag har varit.

Läs även:

Veckans börsprofil: Nya vd:n för EQT:s storsatsning berättar: “Ska trippla omsättningen” – Dagens PS

Veckans börsprofil: Blackrock i stor intervju: “Europa har mycket att lära av Sverige” – Dagens PS