Krönika: Från användarnytta till ”digitala tullstationer”. Den globala trenden ”enshittifiering” förvandlar älskade plattformar till giriga vinstmaskiner som straffar både kunder och marknad.
Här är analysen av hur kortsiktig vinstjakt urholkar den fria marknadens legitimitet och vad det innebär för dina investeringar.
Tjänsterna du älskar ruttnar när kapitalismen börjar äta sig själv
När vi nyligen granskade fenomenet ”streamflation”, anade vi nog alla att botten inte var nådd.
Som våra kollegor på Realtid återkommande belyst i sina analyser av aggressiv kapitalallokering och private equity-sektorns inflytande så ser vi början på en systemisk röta som hotar fundamentet i vår fria marknad.
Från värde till mjölkning
Det handlar inte längre bara om att mjölka konsumenten på en extra tia i månaden; det handlar om att kapitalismen har börjat äta sina egna barn.
Det finns en term som under de senaste åren smugit sig in i det finansiella lexikonet och som nu börjar likna en systemkritisk diagnos: ”enshittifiering”.
Läs mer:
50 000 miljarder upp i rök. Realtid
Begreppet, myntat av författaren Cory Doctorow, beskriver den gradvisa förruttnelse som drabbar digitala plattformar när de övergår från att skapa värde för sina användare till att febrilt mjölka sista öret ur dem.
På korrekt svenska skulle vi kunna kalla det för plattformsförfall eller värdeextraktion, men ordet ”enshittifiering” har blivit standard eftersom det så träffsäkert fångar den cyniska resan från kundnytta till ren utsugning.
Du som investerare kan påverka
För den långsiktiga investeraren är detta inte bara en fråga om etiska betänkligheter, utan en varningsklocka om en annalkande nedgång.
En analys i det senaste numret av MoneyWeek tecknar en dyster bild av hur dagens digitala affärsmodeller har blivit en belastning för både konsumenter och den fria marknaden.
Genom att studera livscykeln hos bolag som Amazon, Disney+ och brittiska jättar som Rightmove, framträder ett mönster där den initiala framgången, byggd på användarvänlighet och låga priser, systematiskt monteras ned för att tillfredsställa kortsiktiga avkastningskrav.
Hemnet-effekten: Den svenska tullstationen
I den tidiga fasen av en plattforms liv är målet enkelt: locka användare. När en kritisk massa har uppnåtts och konkurrenterna har svultits ut, skiftar fokus.
Plattformen blir då en ”digital tullstation”. I Storbritannien pekar MoneyWeek på fastighetsportalen Rightmove, men vi behöver bara titta på svenska Hemnet för att se samma mönster.
Hemnet har nått en nästintill total marknadsmättnad i Sverige. Det har blivit en oumbärlig infrastruktur för bostadsmarknaden, men för säljarna har kostnaden skjutit i höjden.
Från att ha varit en rimlig tjänst för exponering har det förvandlats till en aggressiv prismaskin där mervärdet för kunden inte ökar i takt med fakturan.
När ett bolags vinstmarginaler inte längre kommer från innovation, utan från att utnyttja sin monopolställning för att ”beskatta” en hel bransch, har man slutat baka kakan och börjat äta upp den.
Tre steg mot förfall
Enligt Doctorows teori följer förfallet en specifik cykel:
Fas ett:
Plattformen är generös mot användarna för att låsa in dem.
Fas två:
Fokus skiftas till att gynna affärskunder (annonsörer eller säljare) på användarnas bekostnad.
Fas tre:
Plattformen blir fientlig mot alla parter för att extrahera maximal vinst till ägarna.
Det är näringslivets motsvarighet till en ”dagbrottsgruva”. Man gräver ut allt av värde tills bara ett tomt hål återstår.
För investerare kan detta ge fantastiska kvartalssiffror, men det är en strategi som effektivt bränner upp varumärkets förtroende och långsiktiga lönsamhet.
Amazon: Från kundfokus till annonskaos
Amazon har genomgått en av de mest märkbara transformationerna. Tidigare var deras värdeerbjudande att hjälpa dig hitta den bästa produkten till det bästa priset. Idag har Amazon i praktiken blivit ett annonsbolag.
Söker man efter en specifik produkt är de första resultaten nästan alltid sponsrade placeringar, oavsett betyg eller pris. Amazon vinner på att säljaren betalar för synlighet, men kunden förlorar tid och pengar på att navigera genom sämre alternativ.
Det är den ultimata formen av ”enshittifiering”: att man gör produkten sämre för att tvinga fram mer intäkter.
Vallgravar som blir burar
I finansvärlden talas det ofta om ”moats”, eller vallgravar. Det är de konkurrensfördelar som skyddar ett bolag.
Men som författaren Jonathan Tepper konstaterar sin bok The Myth of Capitalism: När bolag slutar prioritera innovation och kundvärde för att istället satsa på ”vallgravar”, förvandlas dessa ofta till burar.
Och buren är inte till för att hålla konkurrenter ute genom att vara bättre, utan för att hålla kunder inne genom att göra det för svårt att lämna.
Skilj på värde och vinstmaximering
Investerare måste idag lära sig att skilja mellan en hållbar vinstmaskin och en kortsiktig vinstmaximering. Den kortsiktiga vinstökningen som följer när ett bolag börjar pressa sina kunder kan vara förledande och driva aktiekursen till nya rekord.
Men historien visar att när ett bolag slutar tjäna sina kunder och istället börjar beskatta dem, är den defenitiva nedgången inledd.
Som artikeln i MoneyWeek sammanfattar: ”Enshittifiering” är ett hot mot kapitalismens moraliska legitimitet. Om vi tillåter detta att fortsätta, lämnar vi över det ultimata vapnet till dem som vill se hela systemet rämna.
Som långsiktiga investerare måste vi kräva mer än bara kortsiktig vinstmaximering, vi måste kräva innovation som skapar värde, inte bara extraherar det.
Den fria marknaden dör inte av konkurrens, den dör av bristen på den.
Läs mer:
Som en kedjerökande läkare: Mediebranschens verkliga AI-skifte handlar inte om teknik
Från landet lagom till gräddfil för miljardärer
