Den har anklagats för att göra norrmän bekväma. Nu väljer Norge att hämta mer pengar ur oljefonden för att slippa höja skatterna.
Norge täpper till budgethål – med oljepengar


Mest läst i kategorin
Norge planerar att under 2026 göra det största uttaget hittills ur sin oljefond.
Enligt regeringens nya statsbudget uppgår uttaget till 580 miljarder norska kronor, motsvarande omkring 550 miljarder svenska kronor.
Det framgår av den norska regeringens budgetförslag som presenterades på onsdagen.
Nytt rekord även i år
Det planerade uttaget är en ökning från 534 miljarder norska kronor året innan, som då också var rekordhögt, skriver SvD.
Medlen ska bland annat användas för att stötta välfärdssystemet och finansiera prioriterade satsningar inom offentlig sektor. En mindre del väntas gå till bistånd, inklusive fortsatt stöd till Ukraina.
Oljefonden, som formellt heter Statens pensjonsfond utland, skapades 1990 för att förvalta överskott från olje- och gasindustrin.
Oljefonden har fått kritik
Fonden är i dag världens största statliga investeringsfond med tillgångar som i år passerat 20 000 miljarder norska kronor.
Avkastningen från fonden utgör en central del av den norska ekonomiska politiken. Det har också gjort att den har granskats kritiskt.
Förutom kritik från miljöorganisationer som menar att fonden försenar den gröna omställningen har den också anklagats av ekonomer för att göra norrmän bekväma.
Håller sig under gränsen
Enligt de så kallade handlingsreglerna får regeringen använda upp till tre procent av fondens värde i statsbudgeten varje år.
Det faktiska uttaget för 2026 motsvarar 2,8 procent, vilket innebär att regeringen håller sig inom den fastställda gränsen men utnyttjar den mer än tidigare år.
“Teoretiskt är det möjligt att använda mer pengar ur oljefonden eftersom man bara tar ut 2,8
procent. Men det bör finnas en marginal”, säger Marius Gonsholt Hov, chefekonom på
Handelsbanken i Norge, till E24.
Riskerar oljeberoende
Norges ekonomisk tillväxten väntas uppgå till drygt två procent nästa år, samtidigt som arbetslösheten ligger kvar på rekordlåga nivåer kring 2,1 procent.
Det stora budgettillskottet innebär att staten kan undvika kraftiga skattehöjningar eller nedskärningar i offentliga tjänster, men det väcker också frågor om långsiktig hållbarhet.
Vissa bedömare anser att regeringen riskerar att göra sig alltför beroende av oljeintäkterna i ett läge där energimarknaden genomgår en strukturell omställning.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.