Allt fler länder använder kol igen när gasleveranserna sinar genom kriget i Mellanöstern.
Kol blir nya vinnaren när gasen sinar

Säga vad man vill om den ”smutsiga” energikällan kol.
Den är en vinnare hittills under 2026, oavsett om miljörörelsen hade velat se en annan utveckling.
Kol startade året med en ovanligt stark avkastning på börsen. Det handlar dels om att energimarknaderna präglats av kris, försörjningsoro och kraftiga prissvängningar, vilket tillfälligt ökat efterfrågan på kol i flera regioner. Dels handlar det om att kol inte är en enhetlig produkt.
Kol hänger kvar
Experterna hävdar att kol inte är ute ur bilden än.
Förnybara källor förändrar landskapet, men vinterdrift och enkel lagring kan ge kol en oväntad roll även framöver.
Kolets roll surfar även på vad som nu sker i Mellanöstern.
Priserna på olja och gas stiger samtidigt som tillgången försämras när Hormuzsundet är stängt och missiler och drönare fortsätter att förstöra energimål.

LNG-priserna drar iväg
Det ser riktigt illa ut för gas just nu, där kriget har avbrutit 20 procent av den globala LNG-försörjningen, vilket har fått de asiatiska LNG-priserna att stiga med hela 70 procent, enligt Oilprice.
När tillgången försvinner och priset går upp blickar många länder åter igen på räddaren i nöden: kol.
Använder kolreserver
Länder i Asien har nu börjat använda sina kolreserver, där Kina, Indien, Japan och Sydkorea är några av länderna som nu alltså tar kolet till sig igen.
Kol kan inte helt ersätta den förlorade gasförsörjningen, men det skapar en välkommen buffert för att hjälpa Asien att gå igenom den största störningen i energiförsörjningen någonsin.
Hormuzsundet fortfarande stängt
Förutom de högre priserna är Hormuzsundet fortfarande stängt för länder som Iran inte godkänner, och det innebär en direkt blockad av Asiens gasimport – eftersom länderna tar emot 85 procent av sin LNG från Qatar.
För en jätte som Indien, som får över hälften av sin flytande gas från Qatar, innebär det att kol åter igen står högt på listan av energi – om landet inte vill riskera att tappa allt för mycket tillväxt.
Akut gasberoende
För mindre länder som Singapore, Taiwan och Sydkorea riskerar gasavbrottet att ställa till det ordentligt för ekonomierna sedan gas står för en fjärdedel av ländernas ekonomier.
Kolet är en livlina som visar att det alltså inte går att räkna bort energikällan, i tider som dessa.
Gasförbrukningen förväntas gå ner rejält, framför allt i Sydasien där Indien ligger, de närmaste månaderna, till fördel för just kol.
”Högre spotpriser kommer att driva på ökad kolanvändning inom kraftsektorn och kan hämma industriell gasförbrukning på vissa marknader”, säger Miaoru Huang, forskningschef för gas och LNG i Asien och Stillahavsområdet på Wood Mackenzie.
Påverkar Sverige
De allt högre gaspriserna har även påverkat Sverige, genom bland annat ökade fraktpriser på gasen.
”Det är väldigt komplext uppbyggda marknader”, förklarar Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS som skriver mycket om energi, råvaror och elpriser.
”Vi har en situation där vi har en öppen marknad på energi i Europa och väldigt mycket av elmarknaden är beroende av väderförhållanden”, fortsätter han och exemplifierar:
”Är det mycket vind så producerar Danmark mycket vindkraft. Är det mycket nederbörd så producerar Sverige och Norge mycket vattenkraft”.
Läs även:
Tre stora anledningar att satsa på gas. Dagens PS
Han spår priskollaps för oljan till 60 dollar per fat. Dagens PS





