Donald Trump tros vara villig att acceptera en högre inflation för att få USA:s finanser att se bättre ut. Det kan vålla världsekonomin stora problem på sikt, menar experter.
Hotet mot världsekonomin: Inflation som skuldmedicin


Mest läst i kategorin
USA:s statsfinanser håller på att stadigt försämras. Stigande räntor och rekordstora underskott förstärker varandra.
Landets räntekostnader växer nu betydligt snabbare än ekonomin, och utvecklingen sammanfaller med att Donald Trump driver en penningpolitisk linje som ökar osäkerheten kring inflationsutsikterna.
Analytiker varnar för att den nya administrationen kan vara beredd att acceptera högre inflation, något som kan vara ödesdigert för hela världens ekonomi, enligt experter som Dagens Nyheter talat med.
Blir dyrare att låna pengar
Efter årtiondet med extremt låga räntor byggdes USA:s skuldberg upp under förhållanden där kostnaden för upplåning var nästan försumbar.
Pandemin accelererade denna trend genom massiva stödpaket, och energikrisen följdes av kraftiga räntehöjningar för att få bukt med inflationen.
I dag är ränteläget betydligt högre, samtidigt som underskotten är fortsatt omfattande. Resultatet är att finansdepartementet tvingas emittera allt större mängder statspapper till allt dyrare villkor.
Senaste nytt
Vill gärna se att räntan sänks
Den politiska dimensionen gör situationen mer komplex. Centralbanken har dragit ned på obligationsköpen och agerar inte längre som stödköpare på marknaden, skriver Reuters.
Samtidigt vill Vita huset se räntesänkningar som snabbt stimulerar ekonomin.
Denna konfliktlinje har blivit tydligare, och marknadsaktörer försöker nu bedöma hur mycket av den framtida politiken som kommer styras av kortsiktiga tillväxtmål snarare än av inflationskontroll.
“Största hotet”
“Man kan mycket väl föreställa sig att Trump börjar flörta med idén att släppa upp inflationen för att på det sättet rädda sina statsfinanser. Om man frågar mig är det just nu det största hotet mot världsekonomin”, säger Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet, till DN.
En högre tolerans för inflation skulle på pappret erbjuda en väg att dämpa den reala skuldbördan.
Kan få stora konsekvenser
Men ett sådant skifte riskerar att urholka förtroendet för amerikanska statsobligationer, höja riskpremierna och försvaga dollarn.
Ett mer instabilt USA skulle dessutom påverka globala kapitalflöden, i synnerhet eftersom amerikanska statspapper fungerar som världens säkraste tillgång och referenspunkt för räntesättning.
Läs mer: Efter strafftullarna – Trump skriver avtal med Schweiz. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.











