I Storbritannien ska ändrade shoppingvanor ha orsakat konkurs för ett parkeringsbolag. Sverige står inte inför samma problematik, menar Elisabet Elmsäter Vegsö, men detaljhandeln har ändå stora utmaningar.
Experten: "De fysiska butikerna står inför utmaningar, men de är fortsatt starka"
Dagens PS har tidigare skrivit om den brittiska parkeringsgiganten som gått i konkurs som en konsekvens av att näthandeln plockar marknadsandelar från den fysiska handeln. När färre kunder tar sig till butiken minskar efterfrågan på parkeringsplatser.
Sverige ser en liknande trend. Under hösten rapporterades det om att butiksdöden accelererar, enligt HUI Research, på uppdrag av Handelsrådet, försvann 327 kedjebutiker under 2024 – vilket markerar en nedgång med 2 procent. Värst drabbat var klädbutiker, som stod för ungefär en fjärdedel av alla nedstängningar sedan 2017.
Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk handel, ser inte att e-handelns utveckling har gett några liknande effekter på svenska kringliggande branscher, likt exemplet från Storbritannien. Hennes siffror säger att år 2024 stod näthandeln för ungefär 14 procent av den svenska detaljhandeln.
”De fysiska butikerna står inför utmaningar, men de är fortsatt starka. Sammantaget står de för 86 procent av detaljhandeln”, konstaterar hon.
Butiker flyttar från staden
Flödet av butiker från stadskärnan till externa köpcentrum verkar vara en större oro. Ungefär dubbelt så mycket av detaljhandelns försäljning sker där.
”Vi ser nu att butiker som generellt sett bara brukar finnas i stadskärnan letar sig ut till de stora externa köpcentrumen. Det är främst höga hyror och dåligt planerad tillgänglighet för kunderna som styr den förflyttningen”, säger hon och fortsätter:
”Att hålla stadskärnorna vid liv är något som alla tjänar på. I stan rör kunder sig på ett annat sätt än i köpcentrum. Man äter på restaurang, fikar, passar på att gå till frisören eller ett museum. Att handeln drar folk till centrum är viktigt för kringliggande verksamheter.”
”Ju fler människor som rör sig i staden, desto tryggare blir den”
Tryggheten är ytterligare en vinst som butikstäta stadskärnor bär med sig.
”Ju fler människor som rör sig i staden, desto tryggare blir den. Samtidigt gäller det att butikerna är känsliga för brott – kunder rör sig inte gärna på en plats som känns otrygg”.
Läs mer: Pengarna slut: Då stängs svenska hamnar
Svensk handels egna prognos säger att uppemot 29 procent av detaljhandeln kan ske på nätet år 2035. Elisabet menar att det är en naturlig utveckling för att möta kundernas behov, något som de allra flesta butiker är medvetna om och hanterar på ett eller annat sätt.
”Fysiska butiker förstår nyttan av att finnas online, och e-handlarna har börjat få upp ögonen för de kundrelationer man får i en fysisk butik. Framtiden är en mix”.
Detaljhandelns faktiska utmaningar
Den fysiska detaljhandelns största utmaning, menar Elisabet, är de höga hyrorna. Efter corona-åren höjdes hyrorna cirka 20 procent, med inflationen som bakgrund.
”Inflationen har gått ned, hyrorna har inte följt med. Och för många butiker är det extremt svårt att uppehålla en så pass hög omsättning att man klarar dagens hyror på ett rimligt sätt.”
Utmaning nummer två: Orättvis konkurrens från andra länder.
”Vi vill ju att Temu och Shein ska omfattas av samma regler som svenska bolag, annars är det osund konkurrens. Vi vill inte ha in varor som inte uppfyller krav som våra medlemmar uppnår.”
Läs mer: Detaljhandeln tappar fart – försäljningen föll i december 2025
En strimma av ljus
I många stadskärnor finns tomma lokaler efter butiker som flyttat eller stängt ned. Men Elisabet skymtar hopp för framtidens stadshandel: kontoren.
”Kontoren har börjat flytta tillbaka in till städernas centrala delar och det bär i många fall med sig krav på attraktiva närområden – restauranger, aktiviteter och butiker. Vill hyresvärdarna locka kontorskunder behöver de också se till sina butikskunder.”
