Svenskt näringsliv använder Norge som politiskt vapen mot de som vill ta bort karensdagen i Sverige. Rätt eller fel? Så här ser det ut.
Därför är norrmännen sjukare – om de nu är det


Mest läst i kategorin
Det pågår en politisk strid om karensdagen för sjukskrivningar i Sverige.
Socialdemokraterna vill utjämna villkoren för människor som blir sjuka genom att ta bort karensdagen, regeringen och det dominerande partiet i dess underlag, Sverigedemokraterna, vill att den ska vara kvar.
Svenskt näringsliv, i högsta grad part i målet, vill ha karensdagen kvar. Uppenbarligen till vilket pris som helst, är lätt att tänka – åtminstone när man ser arbetsgivarnas viktigaste lobbyorgan ta till Norge för att skrämmas.
Nästan var fjärde krona?
”22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner, vilket motsvarar hela åtta procent av landets BNP. Det är långt över snittet inom OECD på 2,3 procent. I Sverige är motsvarande siffra 3,3 procent”, skriver Svenskt näringsliv.
Det är i högsta grad missvisande, inte minst när man hänvisar till OECD.
Så här är det. För sjukpenning fanns i norska statsbudgeten för 2025 avsatt 71,3 miljarder norska kronor för sjukpenning.
Utgifterna i statsbudgeten förutom petroleumdelen var 1991,2 miljarder. Då blir sjukpenningen 3,5 procent av utgifterna.

Senaste nytt
Mer – men fortfarande bara 10 procent
Men vänta lite, Svenskt näringsliv skriver ju att ”22 procent av Norges offentliga utgifter går till sjukpenning och invaliditetsförmåner”.
Norge betalar under 2025 ut 132,7 miljarder norska kronor i handikappersättningar, som budgetposten heter.
I princip kostar alltså handikappersättningar dubbelt så mycket som sjukpenning men Svenskt näringsliv lägger glatt ihop kostnaderna – trots att det då blir omöjligt att jämföra med Sverige – och får ihop 204 miljarder, vilket i alla fall gör att man kommer upp till 10,2 procent av statens utgifter.
En bra bit från 22 procent visserligen, men ändå en bit på vägen.
Sjukanmäler sig själva
Med hänvisning till OECD skriver Svenskt näringsliv så att ”enligt rapporten ”OECD Economic Surveys – Norway” från 2024 spenderar Norge avsevärt mycket mer på sjukförsäkringar än andra länder i förhållande till BNP. Norges utgifter är nästan fyra gånger högre än OECD-genomsnittet, och dubbelt så höga som i Danmark.”
Förklaringen?
”I Norge kan en anställd sjukanmäla sig själv och stanna hemma i tre dagar med full lön utan läkarintyg, så kallad egen sjukanmälan.”
”Skulle kunna minska”
Riktigt så enkelt för sig gör inte OECD, som Svenskt näringsliv hänvisar till.
”Reformen av sjuk- och invaliditetsersättning har hittills haft begränsad genomslagskraft. Utgifterna för dessa system är fortfarande fyra gånger högre än OECD-genomsnittet och de är en viktig kanal för utträde från arbetskraften”, skriver OECD.
Det får OECD att påpeka ett par saker;
”Eftersom den medicinska bedömningen för invaliditetssystemet ofta utförs av den sökandes egen allmänläkare är antalet inskrivningar mycket högt. Den mycket generösa sjukersättningen skulle kunna minskas.”
Norge nobbar nya gruvor i havet – i alla fall kortsiktigt. Dagens PS
Friskare – vet vi verkligen det?
Sverige?
Här har kostnaderna för sjukdom och funktionsnedsättning minskat kraftigt. ”Från 2005 är minskningen mycket kraftig; från nästan 19 procent till endast 10,6 procent av statsbudgeten 2024”, konstaterar Hejaolika.se med siffror från Försäkringskassan.
Ungefär som i Norge, alltså.
”Trots att norrmännen är friskare än de flesta andra européer är deras sjukfrånvaro rekordhög”, skriver Svenskt näringsliv utan källa på norrmännens friskhetsstatus.
En förklaring är att norrmän tar hand om sjuka äldre föräldrar och låter sjukpenningen finansiera det, visar det sig.
I en studie – Caring for Older Parents and Working Activity – har forskarna Heidi Gautun och Christopher Bratt utgått från en studie, där forskare undersökt hur arbetande personer i Norge hanterar behovet att vårda äldre, sjuka föräldrar.
”Vi fann att en stor del av frånvaron bland dem som vårdar sina äldre föräldrar sker genom användning av sjuklönesystemet. Användningen av sjukdagar för att ge vård stod för mer än en tredjedel av den formella frånvaron”, konstaterar Gautun hos Inyheter.
Superkvartal för oljefonden: 200 000 kronor per norrman. Dagens PS
Omsorg om äldre står för stor del
Den totala frånvaron för vård av äldre föräldrar uppgick år 2022 till 624 000 dagar. Detta inkluderar både betalda och obetalda ledighetsdagar, samt sjukfrånvarodagar.
Enligt Gautun stod sjukfrånvarodagarna för 38 procent av dessa 624 000 dagar.
En orsak till det hela anges vara att andelen psykiska problem ökar i Norge liksom i Sverige.
Att man tar ledigt för att vårda andra anges kosta norska samhället 1,5 miljarder kronor i direkt kostnad och cirka 13 miljarder kronor i produktionsbortfall.
Norge lockar inte längre
En annan indikation kunde Dagens PS rapportera om nyligen, nämligen att svenskar slutar att jobba i Norge.
Färre och färre jobbpendlar till grannlandet och det gäller även arbetskraft från andra länder.
På bara ett år har antalet arbetskraftsinvandrare till Norge sjunkit med cirka 30 procent.
I Norge förlorar man som anställd inte på att vara sjuk. Det kan vara där Svenskt näringslivs sko klämmer.
Och med en karensdag har man väl inte råd att stanna hemma?
Norska drömmen spricker: Färre och färre vill jobba i Norge. Dagens PS

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.












