Kriget i Iran har fått oljepriserna att flyga i taket och avslöjar än en gång ett sårbarhetens gap i EU:s energiförsörjning. Nu höjs rösterna för en betydligt mer aggressiv strategi för att bryta beroendet.
Kriget i Iran blottar EU:s sårbarhet inom energi
För andra gången på kort tid skakar en geopolitisk kris om den europeiska energimarknaden. Under 2024 importerade EU hela 57 procent av sin energi. Det visar färska siffror från publikationen Energy in Europe.
Siffrorna understryker en besvärande verklighet där Europa, trots ambitioner om självförsörjning, fortfarande står med blottad strupe när konflikter blossar upp i Mellanöstern.
Kritiskt underskott på olja i EU
I EU:s energimix utgör råolja och petroleumprodukter den största andelen med 38 procent. Problemet är att unionens egen produktion av olja är närmast försumbar och står för endast 3,3 procent av det totala behovet. Med en konsumtion på mellan åtta och nio miljoner fat per dag, samtidigt som den närmaste stora producenten Norge bara når upp till två miljoner fat, blir underskottet kritiskt.
Bjarne Schieldrop, råvaruanalytiker på SEB, menar att läget är allvarligt. Han konstaterar att Europa normalt förlitar sig på import från Mellanöstern, USA och tidigare Ryssland. Enligt Schieldrop finns det bara en väg framåt efter den här krisen, och det är att satsa allt på elektrifiering. Han förväntar sig att Europa nu kommer att lägga upp en betydligt mer aggressiv strategi för att fasa ut oljan helt.
Läs mer: Energikris i världen – då är Kina en vinnare Realtid
Experten: Elektrifiering enda vägen
”Så det enda sättet är att ’double down’ på elektrifiering. Efter den här krisen kommer Europa lägga upp en mycket mer aggressiv strategi för hur de ska kunna gå bort från olja”, säger han till EFN.
Det är inte första gången kontinenten hamnar i denna rävsax. För bara fyra år sedan utlöste Rysslands invasion av Ukraina en liknande prisexplosion på både olja och gas. Att historien nu upprepar sig skapar en känsla av brådska.
Thina Saltvedt, energianalytiker på Nordea, som också uttalar sig till Handelsbankens ekonomikanal, understryker att de återkommande prischockerna tvingar fram ett ökat fokus på energisäkerhet. Hon ser behovet av att öka tempot i energiövergången som oundvikligt.
”Under oljekrisen 1973 var vi mer beroende av olja än vi är nu. Vi såg även efter Rysslands invasion av Ukraina hur EU började fokusera på en snabbare energiomställning. Jag tror att frågan kommer att komma upp igen”, säger hon.
Läs även: Europeiska landets svar på Irankrisen: Massiva skattesänkningar Realtid
Kan energikrisen nu bli startskottet?
Vid den förra krisen tvingades europeiska ledare rulla ut massiva stödpaket för att rädda ekonomin, en metod som blir svårare att upprätthålla vid upprepade chocker.
När oron i Mellanöstern skruvas upp påverkas hela den globala ekonomin, men för Europas del handlar det om mer än bara priser vid pumpen. Det handlar om en fundamental brist på resurser som gör att varje störning i de globala leveranskedjorna slår direkt mot kontinentens ekonomiska stabilitet. Frågan är nu om denna senaste kris blir den definitiva startskottet för en total energiomställning.
Se klippet: Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar DagensPS
Missa inte: EU:s krismöte resulterade i ännu en svår kris DagensPS
