Sällsynta jordartsmetaller var det mestadels investerare och experter som hade koll på för bara några år sedan. Nu har det blivit till en politisk ödesfråga.
Kinas dominans är förkrossande – resten försöker komma ikapp
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 24 dec. 2025Publicerad: 24 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Tillverkare av magneter baserade på sällsynta jordartsmetaller har hamnat i ett ovant strålkastarljus.
Det har skett efter ett år präglat av exportrestriktioner, tullhot och ökade geopolitiska spänningar mellan USA och Kina.
Utvecklingen har gjort det ännu tydligare hur central magnetindustrin är för allt från energisystem och transport till försvar och avancerad teknologi, skriver CNBC.
Kina dominerar stort
Magneter som tillverkas av neodym, järn och bor är avgörande komponenter i elbilar, vindkraftverk, smartphones, medicinsk utrustning och artificiell intelligens.
Samtidigt är marknaden extremt koncentrerad.
Kina står i dag för nära 60 procent av den globala gruvproduktionen av sällsynta jordartsmetaller och över 90 procent av världens magnettillverkning, enligt internationella energimyndigheter.
Det beroendet uppfattas alltmer som en strategisk sårbarhet i väst.
ANNONS
Senaste nytt
Resten av världen försöker svara
ANNONS
Mot den bakgrunden har USA, EU och Australien intensifierat arbetet med att bygga egna så kallade ”mine-to-magnet”-kedjor.
Det handlar om statliga investeringar, riktade industristöd och politiska ramverk för att öka inhemsk brytning, raffinering och tillverkning.
I Europa ses satsningarna som en del av en bredare ambition att stärka industriell suveränitet.
Ny fabrik i Estland
Ett tydligt exempel är etableringen av en ny magnetfabrik i Narva i östra Estland, nära den ryska gränsen, vilket Politico har skrivit om.
Anläggningen väntas spela en viktig roll i EU:s försök att minska sitt beroende av Kina och ska successivt skala upp produktionen från några tusen ton per år.
EU:s industripolitik, inklusive Critical Raw Materials Act, sätter som mål att 40 procent av unionens behov ska täckas av inhemsk produktion till 2030.
USA satsar rejält
Även i USA sker en snabb upptrappning. Prognoser pekar på att landets magnetkapacitet kan öka flera gånger fram till mitten av 2030-talet, delvis tack vare omfattande stöd från försvarsdepartementet.
ANNONS
Nya fabriker och ökad förädlingskapacitet ses som nödvändiga för att säkra tillgången till kritiska komponenter för både civila och militära tillämpningar.
Trots den ökande aktiviteten råder skepsis kring hur snabbt väst kan bryta Kinas dominans.
Behoven tros öka ännu mer
Den globala efterfrågan på magneter väntas mer än fördubblas inom tio år, driven av elektrifiering, robotik och energieffektiva motorer inom en rad branscher.
Samtidigt kräver alternativa leveranskedjor stora investeringar, tekniskt kunnande och lång tid att bygga upp.
Därför bedömer många analytiker att Kina kommer att förbli en dominerande aktör under överskådlig framtid, även om väst nu har tagit tydliga steg för att minska sitt beroende.
Läs mer: Shark Tank-profilen: Jag har slutat svara på e-post. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS