I årtionden var Tyskland och Kina ett radarpar i världsekonomin, där båda parter drog stora fördelar av varandra. Nu är förhållandet på väg att gå i kras.
Tyskland tröttnar på Kina – kräver skydd
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 15 dec. 2025Publicerad: 15 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Tysklands relation till Kina har under två decennier varit en hörnsten i landets exportdrivna tillväxtmodell.
Samarbetet byggde på att tyska företag levererade avancerade maskiner och teknik till en snabbt industrialiserande kinesisk ekonomi.
Under senare år har dock maktbalansen förskjutits, i takt med att kinesiska bolag blivit direkta konkurrenter snarare än kunder.
Vill ha fler tullar
Det innebär att Tyskland tydliga steg bort från frihandel som princip – och vänder sig bort från Kina, rapporterar Wall Street Journal.
Utvecklingen märks både i näringslivet och i politiken.
Tyska industriförbund har övergett sin tidigare Kina-vänliga linje och driver på för tullar, antidumpningsåtgärder och striktare regler för offentlig upphandling.
Samtidigt har regeringen signalerat stöd för att skydda strategiska sektorer, bland annat stål, telekom och kritiska råvaror, samt skärpt restriktionerna för kinesiska komponenter i mobilnäten.
ANNONS
Senaste nytt
Kina tar marknadsandelar
ANNONS
Bakgrunden är en snabb förlust av konkurrenskraft.
Kinesiska tillverkare, stärkta av statliga subventioner, låga kostnader och en svag valuta, har tagit marknadsandelar inom områden där Tyskland länge varit ledande, som maskiner, kemikalier och fordonskomponenter.
För första gången importerar Tyskland nu mer kapitalvaror från Kina än vad som exporteras dit, samtidigt som handelsunderskottet har vuxit till rekordnivåer.
Tufft för tysk industri
Konsekvenserna syns tydligt i industrin. Tysk tillverkningsproduktion har fallit kraftigt sedan toppen före pandemin och tusentals industrijobb har försvunnit, särskilt inom fordons- och kemiindustrin.
I flera industrikluster pressas lönsamheten av billiga kinesiska produkter, vilket leder till neddragningar och fabriksstängningar.
Samtidigt pågår en strategisk omställning. Företag söker nya marknader utanför Kina, investerar i mer avancerade nischprodukter och efterfrågar politiskt stöd för att kunna konkurrera på lika villkor.
Ett nytt synsätt växer fram
Staten arbetar parallellt med en ny ekonomisk säkerhetsstrategi som ska minska beroendet av Kina inom känsliga områden och öka den europeiska självförsörjningen.
ANNONS
Trots den skärpta tonen är kursändringen inte entydig.
Stora tyska bolag har fortsatt betydande investeringar i Kina, och osäkerheten kring USA:s långsiktiga roll gör att Berlin väger sina steg noggrant.
Resultatet är en mer försiktig men tydlig förflyttning bort från den tidigare Kina-optimismen, mot ett mer selektivt och säkerhetspräglat förhållningssätt.
Läs mer: Kryptomiljonärens plan: Starta nytt samhälle på paradisö. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS