I en ny konjunkturprognos slår Handelsbanken fast att det dröjer till nästa år innan svensk ekonomi börjar återhämta sig. Främst tack vare hushållen.
Handelsbanken: Då tar Sveriges ekonomi fart
Ola Söderlund
Uppdaterad: 10 sep. 2025Publicerad: 10 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Reallönerna fortsätter upp 2026 och tillsammans med regeringens satsningar inför valet på att ge konsumtionen bränsle blir det tändvätskan som svensk ekonomi behöver, enligt Handelsbankens ekonomer.
I år ökar Sveriges BNP, bruttonationalprodukt, med 1,1 procent för att sedan stiga med 2,4 procent både under 2026 och 2027, enligt banken.
Slutsats: Det eldar på konsumtionen
”Läget förbättras steg för steg. Hushållen har varit försiktiga efter flera år av upprepade motgångar. När reallönerna nu stiger, räntorna har kommit ner och framförallt finanspolitiken blir mer expansiv stärks köpkraften. Det talar för att konsumtionen ökar och att arbetsmarknaden förbättras under 2026”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande på onsdagsmorgonen.
Fortfarande befinner vi oss i en utdragen lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget hämmar svensk export och investeringarna, konstaterar den svenska storbanken.
I korthet tror bankens ekonomer att USA:s ekonomi tappar fart och att världshandeln och den globala ekonomin i stort bromsar in på grund av höjda, amerikanska tullar.
ANNONS
Senaste nytt
Därför sticker svensk ekonomi ut
”Såväl det osäkra ekonomiska och politiska läget, som höga och växande offentliga skulder – drivna av inte minst lånefinansierad försvarsupprustning – bidrar till stigande marknadsräntor. Sverige utmärker sig dock med en jämförelsevis låg statsskuld”, skriver Handelsbanken.
När det kommer till Sverige är förväntan att regeringens budget blir ”ovanligt expansiv”. Dagens PS och våra systertidningar har tidigare rapporterat om att exempelvis höstbudget innehåller reformer på cirka 80 miljarder kronor, vilket bland annat innebär kraftiga skattesänkningar på inkomst och pensioner och lägre matmoms, något som väntas lyfta ekonomin.
ANNONS
”Den tillfälliga sänkningen av matmomsen kan bidra till högre konsumtion utan att driva på inflationen nästa år, men det finns en risk för att den permanentas och urholkar skatteintäkterna längre fram”, säger Christina Nyman.
Läs också: Höstbudget öppnar för skatteklipp på din pension DagensPS
Så väntas effekten bli för hushållens ekonomi
”Att inflationen blev högre än väntat i år tyngde enligt Handelsbankens ekonomers bedömning hushållens köpkraft med totalt omkring 25 miljarder kronor. Regeringens hittills aviserade förslag riktade mot hushåll summerar till drygt 46 miljarder kronor och innebär cirka 800 kronor mer per månad för ett snitthushåll. För en barnfamilj kan effekten bli mer än dubbelt så stor. Tillsammans med stigande reallöner och sänkt boränta kan en barnfamilj få drygt 3000 kronor mer per månad i ökad köpkraft nästa år. Sammantaget stiger realinkomsterna med denna politik snabbare än normalt så att hushållens konsumtion vänder upp nästa år, trots att hushållen håller uppe sitt sparande”, framgår det vidare.
Det kan få fart på bostadsmarknaden
I slutet av i år är prognosen att inflationen rör sig kring 2-procentsmålet igen, men fortfarande kämpar den svenska bostadsmarknaden med långa försäljningstider.
Det kommer dock att lätta, enligt Handelsbanken, när regeringens förslag om att höja bolånetaket blir verklighet, liksom skrotningen av amorteringskravet.
”Vi räknar med att bostadspriserna stiger med 5–6 procent per år 2026–2027”, säger Christina Nyman.
Läs vidare: Här är gnistan som kan tända svensk ekonomi DagensPS
ANNONS
Läs också: Svantesson: 80 miljarder i nya satsningar Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
Ola Söderlund
Utbildad journalist med nästan 40 år i yrket. Har varit allmänreporter, kriminalreporter, jobbat med print och digitala medier, och var en tid chefredaktör för ett magasin på Dagens PS, samt under en kort period nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och senare redaktionschef för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS