EU driver just nu flera omfattande frihandelsavtal med Sydamerika och Indien i fokus samtidigt som motståndet växer, både internt och externt. I takt med att USA rör sig i mer protektionistisk riktning har frihandel åter blivit en strategisk kärnfråga för unionen.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Frihandeln har gått från att vara ett tekniskt handelsinstrument till ett geopolitiskt verktyg”, säger Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid.
Missa inte:
Silverpriset sprack i historiskt ras – men trenden lever vidare. Realtid
Mercosuravtalet skulle i praktiken öppna en frihandelszon för omkring 700 miljoner människor. Det innebär kraftigt sänkta tullar och ökad handel mellan EU och flera sydamerikanska ekonomier som tidigare varit svåra att nå.
”I grunden är det ett enormt avtal. Det låser upp marknader som länge varit relativt stängda för europeiska företag”, säger Lundkvist.
Samtidigt möter avtalet starkt motstånd inom EU, särskilt från jordbrukssektorn. Europeiska bönder oroar sig för konkurrens från sydamerikanska producenter som inte verkar under samma regelverk och kostnadsnivåer.
Parallellt har EU intensifierat arbetet med ett frihandelsavtal med Indien, numera världens fjärde största ekonomi efter att nyligen ha passerat Japan. Landet växer snabbare än Kina och bedöms bli avgörande för EU:s långsiktiga tillväxt.
”Indien är helt centralt för EU framöver. Det handlar både om exportmöjligheter och tillgång till råvaror och industriproduktion”, säger Lundkvist.
USA har varit öppet kritiskt mot EU:s handelsstrategi, inte minst kring skyddet av geografiska beteckningar som champagne och fetaost inom Mercosuravtalet. Enligt amerikansk kritik riskerar detta att skapa monopol och fördyra handeln för tredje part.
Men konflikten speglar något större, menar Lundkvist.
”USA har gått i en tydligt mer protektionistisk riktning. Frihandel är inte längre prioriterat, vilket har skapat en osäkerhet som EU tvingas förhålla sig till.”
Det stora frihandelsavtalet mellan EU och USA, som tidigare varit på väg att slutföras, bedöms nu i praktiken vara skrotat. Resultatet är att EU aktivt söker nya handelspartner för att säkra tillväxt och inflytande.
”Det paradoxala är att det är USA:s agerande som har drivit på EU:s frihandelsagenda”, säger Lundkvist. ”När den transatlantiska relationen blivit mer osäker har EU tvingats tänka bredare.”
Resultatet är framväxten av en ny handelsvärld där EU försöker positionera sig som en stabil, regelbaserad och förutsägbar aktör – i kontrast till ett mer ryckigt USA.
”Frihandel handlar inte längre bara om ekonomi. Det handlar om geopolitik, inflytande och vilken typ av global ordning man vill vara med och forma”, säger Lundkvist.
Se även:
Kapitalet flyr USA – nya ledare kliver fram
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
