Energichocker, valutakrig och politisk oförutsägbarhet. Vad gör världskonflikten egentligen med marknaderna? Vi summerar snabbt läget på börsen.
Frågan alla ställer sig: Vad gör konflikten med börsen?
På Stockholmsbörsen är det den värsta dagen sedan tullkaoset i fjol då 600 miljarder kronor har försvunnit under veckans två första handelsdagar.
Det som driver marknadsoron är inte kriget i sig, utan kombinationen av tre saker som normalt sett inte händer samtidigt: energichocken, en makromiljö med redan hög inflation och höga räntor, och ett Washington som är svårt att räkna med som stabiliserande kraft.
Den kombinationen är ny, och farlig.
Säkra placeringarna funkar inte
När börsen faller söker sig kapital normalt till statsobligationer, likvider och andra säkra hamnar. I det här läget fungerar inte det mönstret.
Obligationsräntor stiger när inflationsförväntningarna ökar, vilket innebär att obligationspriserna faller. Centralbankerna kan inte sänka räntan för att stimulera ekonomin utan att samtidigt förvärra inflationen. Räntor på amerikanska, japanska, australiensiska och europeiska statsobligationer har alla stigit sedan måndagen.
”I motsats till vad många tror leder en energichock från Mellanöstern i allmänhet till att obligationsräntor stiger, inte faller”, konstaterar Gareth Berry, strateg på Macquarie Bank.
Likvider och kontanter inte självklara längre
Likvider och cash är inte heller ett neutralt val. Om energipriserna driver upp inflationen urholkas köpkraften löpande. Den svenska kronan tenderar dessutom att försvagas i tider av geopolitisk oro, då kapital söker sig till större reservvalutor. Svenska sparare drabbas av både inflation och valutaförsvagning mot dollar och franc.
Fastigheter brukar betraktas som inflationsskydd på längre sikt, men stigande räntor pressar fastighetsvärden nedåt på kortare sikt. Dessutom blinkar många fastighetsaktier rött sedan ett tag tillbaka.
Guld handlas nära 5 400 dollar, nästan 50 000 kronor, per uns och JP Morgan prognostiserar 6 300 dollar, motsvarande cirka 58 300 kronor, vid årets slut, med strukturella drivkrafter som bedöms hålla i sig oavsett om konflikten dämpas.
Guld ger dock ingen löpande avkastning och en starkare dollar dämpar uppgångspotentialen för icke-amerikanska köpare. Att parkera kapital i dollar är dessutom en aktiv valutaposition, inte en neutral. Washington-faktorn tillkommer även här: Om Trump backar eller förhandlar kan det skicka dollarn och guldet i riktningar som inte följer normal krislogik.
Det finns ingen kostnadsfri frihamn just nu. Inflationen och energipriset är den gemensamma nämnaren för nästan alla tillgångsslag, vilket gör risken svår att diversifiera bort.
Vad händer med råvarorna?
Det är gasen, inte oljan, som är den akuta risken för Europa. Qatar har stängt världens största gasexportanläggning efter en iransk drönarattack, och gaspriserna i Europa rusar. Du betalar redan för tysk gas trots svenskt elöverskott, och den situationen förvärras nu dramatiskt.
”Kommer det inte igenom några leveranser alls blir det i princip en situation som är omöjlig att hantera”, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Vi har tidigare rapporterat om att oljepriset pressas kraftigt uppåt av konflikten. Brent handlas kring 82 dollar eller cirka 758 kronor per fat, vilket kan stiga till över 300 dollar, cirka 2 774 kronor. Detta är helt beroende på hur länge Hormuzsundet hålls stängt.
När det kommer till aluminium och metaller så passerar en femtedel av den globala sjöburna aluminiumhandeln Hormuzsundet. Norsk Hydro gynnas av störd konkurrens från regionala producenter, men belastas av att produktionsanläggningen i Qatar riskerar driftstörningar.
Den oväntade gödseltillverkaren Yara kan bli en nettovinnare när regionala konkurrenter slås ut, men högre gödselpriser slår på sikt mot matpriser världen över.
Vad händer med frakten och leveranskedjorna?
Hormuzsundet både en energiled och en av världens viktigaste korridorer för containertrafik. Maersk har stoppat all trafik genom sundet, och vd:n för containerjätten Ocean Network Express uppger att runt tio procent av världens containerfartyg redan stannat upp.
”All den lasten kommer att börja släpa efter”, säger han till Reuters.
Dyrare och långsammare frakt är den omedelbara effekten längs hela leveranskedjan. Situationen förvärras av att detta inte är den enda störda sjöleden.
Sedan 2024 har Houthi-attackerna i Röda havet redan tvingat bort 80 procent av Asien-Europa-trafiken till en omväg runt Godahoppsudden. Nu är två av världens tre mest kritiska sjöfartsflaskhalsar blockerade samtidigt – ett scenario som ingen logistikplan räknade med. Leveranstider för elektronik, bildelar och konsumentvaror förlängs, med kostnadsökningar i hela värdekedjan som följd.
Vad händer med makro och centralbankerna?
ECB:s chefsekonom Philip Lane varnar för att varaktiga störningar i energileveranser kan leda till en markant ökning av inflationen och ett tydligt fall i produktionen – stagflationens definition. Det är centralbankernas svåraste möjliga utgångsläge.
Frank Monkam, chef för cross asset macro strategy på Buffalo Bayou Commodities, konstaterar att Iran-attacken utgör en närmast perfekt utlösande faktor för en redan skör aktiemarknad, och att den senaste tidens volatilitet sannolikt förlängs på kort sikt.
Trump trappar sedan länge upp trycket mot Fed och kräver räntesänkningar, men en energichock av det här slaget gör det politiskt och ekonomiskt omöjligt för centralbanken att leverera dem utan att elda på inflationen ytterligare.
Vad händer med valutorna?
Dollar och franc stärks som väntat i riskoff-lägen. Trump har dock historiskt visat att han är känslig för börsrörelser och kan ändra riktning snabbt – från maximal press till deal på veckor. Det gäller tullkrigen, och det kan gälla Iran.
En plötslig förhandlingssignal från Washington skulle skicka dollarstyrkan nedåt, oljepriset ner och riskaptiten upp. Tvärtom, ytterligare eskalering driver dollar och franc vidare uppåt och pressar kronor, euro och tillväxtmarknadsvalutor. Det är svårt att veta vad som kommer ske härnäst och agera därefter.
Kina är världens största importör av råolja och vill absolut inte ha skenande energipriser. Frågan om och vilka påtryckningar Beijing sätter på Iran. Det är en diplomatisk variabel som kan röra sig snabbt och påverka både yuanen och oljepriset på ett sätt som inte följer den militära logiken.
Vad händer med geopolitiken?
RBC:s råvarustrateg Helima Croft bedömer att Iran befinner sig i en kamp för överlevnad och att regimen är villig att kosta på sig försämrade relationer med grannländerna om de ser infrastrukturattacker som en väg framåt.
Ett revolutionsgarde som agerar utan politisk kontroll ovanifrån, kombinerat med ett Washington som saknar en tydlig plan för dagen-efter, är ett dubbelt osäkerhetsscenario.
Marknaderna kan hantera krig. Det den kan inte hantera krig utan förutsebar slutpunkt, drivet av en aktör i Teheran utan ett tydligt mandat och en aktör i Washington utan en uttalad exitstrategi.
Det är den kombinationen, inte bara oljepriset, marknaden orolig och på tårna.
