Experten: 6 sätt bedragarna försöker lura dig – och så skyddar du dig

Metoderna bedragare använder och hur du skyddar dig

1. Social bevis – “alla andra gör det ju”
Bedragare visar upp falska omdömen, fejkar Trustpilot-recensioner eller låtsas att hundratals andra redan gått kursen eller köpt tjänsten. Detta spelar på vår medfödda vilja att göra som gruppen gör – en överlevnadsinstinkt som i dag används i allt från e-handel till investeringsbedrägerier. 

Skydda dig:
Fråga dig själv: Är dessa “andra” ens verkliga? Gör en omvänd Google-sökning på profilbilder, sök på företagsnamnet i forum, kolla på Flashback eller Reddit – och kom ihåg att verkligt förtroende inte byggs genom anonyma kommentarer.

2. Auktoritet – “jag är expert”
Falska finanscoacher poserar i kostym, använder aktiegrafer, eller lägger till “partner med storbank etc” i sina profiler. På sociala medier räcker det ibland med rätt tonfall eller grafiskt manér för att framstå som en expert.

Skydda dig:
Ställ dig frågan: Vad är den här personens verkliga meriter? Be om registrering hos Finansinspektionen eller Bolagsverket. Sök på namnet + “bluff” eller “bedrägeri”. Seriösa aktörer välkomnar granskning.

3. Knapphet – “snart är det för sent”
“Endast 3 platser kvar”, “bara 12 timmar kvar” – är standardfraser som triggar FOMO (fear of missing out). Tanken att ett erbjudande är på väg att försvinna gör människor impulsiva. Studier visar att “knapphet” påverkar vårt omdöme kraftigt, eftersom vi värderar saker högre när vi tror att de är svåra att få.

Skydda dig:
Ta ett djupt andetag. Pausa. Skriv ner vad erbjudandet går ut på, sov på saken. Seriösa investeringsmöjligheter kräver sällan omedelbara beslut – det gör däremot bedragare.

Ny bedrägeri-trend på sociala medier: “Det går väldigt snabbt”

Finansinspektionen går nu ut och larmar om en helt ny typ av ekonomiska bedrägerier som har dykt upp i sociala medier.

4. Överbelastning av information – “du fattar ändå inte”
Bedragare använder ett överflöd av diagram, aktiekurser och fackspråk för att verka kunniga. Detta är en form av kognitiv överbelastning – när vi känner oss osäkra söker vi vägledning från någon som verkar veta mer.

Skydda dig:
När något låter smart men du ändå känner dig förvirrad – ställ kontrollfrågor. Be att få det förklarat som om du vore 12 år. Säger de “du behöver inte förstå allt” – gå därifrån.

5. Grupptryck och påhittade livesändningar – “alla andra har redan köpt”
Livesända “webinars” eller stories med meddelanden som “Anna från Örebro investerade precis 5 000 kr!” ger sken av att du är på väg att missa tåget. Kommentarerna är ofta påhittade eller skrivna av botar.

Skydda dig:
Om något verkar pågå “live” – testa att pausa eller spola tillbaka. Kontrollera kommentarerna. Är det samma profilbild flera gånger? Får du svar om du kommenterar själv? Autenticitet går att testa.

6. Emotionell utpressning – “du vill väl inte förbli fattig?”
“Om du inte hoppar på nu får du skylla dig själv.” eller “Varför fortsätta leva ett tråkigt liv när du kan bli fri?” Den typen av budskap spelar på skuld, skam och drömmen om förändring. Det aktiverar våra känslor, särskilt om vi känner oss misslyckade ekonomiskt. Detta får oss att agera på känsla, inte logik.

Skydda dig:
När ett budskap får dig att känna skuld eller otillräcklighet – ställ dig frågan: Kommer den här personen tjäna pengar på att jag känner mig dålig? Om svaret är ja – backa.

Läs även:

Memecoin-hysteri – “inget värde överhuvudtaget” – Dagens PS