Riskfyllda investeringar har paketerats i börsnoterade värdepapper för att slinka in i vanliga fonder för privatsparare. Nu vill EU:s finansmyndighet Esma täppa till kryphålet.
EU vill stoppa bankernas fondknep – så kan småsparare drabbas
Att ett värdepapper är börsnoterat betyder inte automatiskt att det finns köpare.
Ändå har den principen utnyttjats i avancerade finansupplägg som ger vanliga fonder indirekt exponering mot tillgångar som kan vara svåra att sälja.
Bakom konstruktionerna finns finansiella aktörer som paketerar investeringarna i värdepapper för att göra dem tillgängliga för fonder.
Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esma har velat skärpa reglerna. Målet är att komma åt konstruktioner där formellt börsnoterade värdepapper används för att ge fonder tillgång till investeringar som annars kan falla utanför regelverket.
Det är en fråga som berör hela den europeiska fondmarknaden – inte bara enskilda banker eller kapitalförvaltare.
276 miljarder i omstridda konstruktioner
Omfattningen är betydande. Enligt danska affärstidningen Børsen, som hänvisar till Esmas granskning, hade UCITS-fonder i 21 EU-länder vid utgången av 2023 investerat motsvarande 276 miljarder danska kronor genom den här typen av konstruktioner.
UCITS är ett europeiskt regelverk för fonder som riktar sig till bredare investerargrupper. Reglerna ska bland annat säkerställa riskspridning och att fondens tillgångar har tillräcklig likviditet för att möta spararnas uttag.
Problemet uppstår när en fond köper ett börsnoterat värdepapper som i praktiken saknar en fungerande andrahandsmarknad. Värdepappret kan vara formellt godkänt för handel, men ändå svårt att sälja när det behövs.
Omstridd fondmodell
Bakom konstruktionerna kan det finnas investeringar i onoterade bolag eller lån till företag. Sådana tillgångar kan ge tillgång till andra avkastningsmöjligheter, men de går normalt inte att omsätta lika snabbt som aktier i stora börsbolag.
Børsen rapporterar nu hur den danska kapitalförvaltaren Sydinvest investerat 440 miljoner danska kronor genom ett sådant upplägg med kopplingar till Nordea och Barclays.
En visselblåsare ifrågasätter konstruktionen, medan Sydinvest försvarar den och uppger att investeringarna följer gällande regler.
Myndigheterna vill ändra spelreglerna
Esma presenterade sina rekommendationer till EU-kommissionen i juni 2025. En central del är att bedöma vilka tillgångar en fond faktiskt har exponering mot i stället för att enbart se till det värdepapper som fonden formellt äger.
Myndigheten föreslår också att indirekt exponering mot alternativa tillgångar ska kunna tillåtas upp till 10 procent av en UCITS-fonds portfölj – med särskilda skyddskrav för bland annat likviditet och värdering.
Det är alltså inte ett generellt förbud mot alternativa investeringar, utan ett försök att tydliggöra gränserna och stärka investerarskyddet.
En risk som kan drabba småspararna
Likviditetsrisken blir särskilt tydlig när många fondsparare vill ta ut sina pengar på samma gång. Om fonden inte snabbt kan sälja sina innehav kan den tvingas skjuta upp utbetalningar eller använda andra verktyg för att hantera uttagen.
Det betyder inte att alla investeringar i de aktuella konstruktionerna är olagliga eller att spararna automatiskt förlorar pengar. Problemet är att den formella börsnoteringen kan ge en missvisande bild av hur snabbt en tillgång faktiskt går att omsätta, skriver Børsen.
Om reglerna skärps kan fondförvaltare behöva lägga mer resurser på att granska värdepapperens faktiska likviditet. För investerarna kan det innebära tydligare gränser för vilka risker som får byggas in i fonder som marknadsförs till allmänheten.
Läs mer: 900 000 småsparare berörs: Indecap förlorar i domstol
