HELGKRÖNIKA Sverige har fler miljardärer än någonsin. Diskussionen om växande klyftor och högre kapitalskatt har till och med letat sig in på bästa sändningstid i Skavlan.
Avundsjuka dåligt argument för högre kapitalskatt
I kollegan Lennart Ekdals intervjuserie Ekdals perspektiv påpekar socialdemokraternas Mikael Damberg att vi ändå inte sett en lika het debatt här i Sverige som i andra länder – jag tror jag vet varför.
Fler krönikor av David Ingnäs: Wallenberg har lyckats med det omöjliga – Dagens PS
Det här är en krönika och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigtvis redaktionens uppfattning.
Nytt rekord i dollarmiljardärer
Aldrig har världen sett så många dollarmiljardärer.
3 428 till antalet globalt, plus 400 stycken sen i fjol, med en sammanlagd förmögenhet på makalösa 20 biljoner dollar.
Rikast av rikaste är tech-entreprenören Elon Musk. Han kan snart vara universums första biljonär i dollar räknat.
Allt enligt amerikanska tidningen Forbes senaste lista som kom ut för en dryg vecka sedan.
Antalet svenska miljardärer ökar också
Även i Sverige har antalet dollarmiljarder ökat. Från 45 stycken 2025 till 51 på årets lista.
Goda nyheter inte bara för miljardärerna själva utan också för Sverige som nation. Motsatsen – att inte vara ett land där det går att växa sin förmögenhet och bygga företag – hade varit sämre.
Krönika: ”Europas spargrisar är en propp lik Hormuzsundet”
KRÖNIKA Senaste veckorna har vi alla lärt oss att Hormuzsundet reglerar 20 procent av världens olja. I Europas ekonomiska system finns en annan kran som
Men alla är inte lika glada.
Den nya listan ger mer bränsle åt en redan existerande debatt om Sveriges superrika, växande klassklyftor och behovet av höjda kapitalskatter.
Komplex debatt om kapitalskatter
Mer om den debatten snart men låt mig bara först konstatera att det verkligen inte är enkel fråga att få grepp om.
Experterna kan inte ens enas kring om vi verkligen har växande klyftor eller inte. Än mindre om det är ett problem och vad man i så fall bör göra åt det.
Ett av de mer ambitiösa försöken att verkligen djupdyka i frågan har under våren gjorts av kollegan Lennart Ekdal.
I en serie studiosamtal med vinjetten Ekdals perspektiv talar med några av Sveriges vassaste experter kring miljärdärer, klyftor och kapitalskatt.
Har vi ökade klyftor eller inte?
”Det har varit en svår negativ global trend under lång tid där vi har sett de ultrarika öka sina förmögenheter samtidigt som 44 procent av jordens befolkning lever i fattigdom”, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam Sverige i ett av inslagen.
Organisationen finns i 77 länder och arbetar för minskade klyftor och ökad ekonomisk jämlikhet.
”Enligt UBS global wealth report är Sverige det land i världen med sjätte högst ekonomisk ojämlikhet”, fortsätter hon.
”Nja, fakta är inte riktigt på Oxfams sida här. Vi har lägre globala inkomstskillnader på 100 år. Fattigdomstalen har rast särskilt de senaste 30 åren och världen blir jämlikare”, kontrar däremot professorn i nationalekonomi Daniel Waldenström.
Stänger inte dörren till höjd kapitalskatt
Personligen har jag en ryggmärgsreflex att vara djupt skeptisk till olika bromsklossar i den fria marknadsekonomin. Dit räknar jag högre kapitalskatt.
Samtidigt går det inte att blunda för att vi alla – medborgare och företag – vill leva i ett samhälle som är tryggt och håller ihop. Extrema klassklyftor är i det avseendet ett hot.
Jag stänger därför för egen del inte helt dörren till en justerad svensk kapitalskatt.
Det finns dock ett argument som får mig att totalt tappa lusten till nyanserad debatt – avundsjukan.
Oskön avundsjuka och skam
Den dyker exempelvis upp i moraliserande form från den nederländska författaren och historiken Rutger Bregman som skrivit boken ”moralisk ambition”.
I SVT:s pratshow Skavlan kritiserade han världens miljardärer för att bidra för lite och kallade Sverige ett skatteparadis.
Därför borde vänstern älska börsen
KOMMENTAR AI-jätten Nvidia börsutveckling, som nyss passerade 5 trillioner dollar i värde, visar varför vänstern borde älska börsen menar Dagens PS
Nooshi Dadgostar, vänsterpartiets ledare, som satt vid samma bord applåderade.
Själv har hon uttryckt sitt skambeläggande av Sveriges förmögna ännu mer rakt på och till och med förklarat ”Sveriges miljardärer som hennes motståndare” i höstens valrörelse.
”De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor…miljardärerna måste betala tillbaka sin del”, har hon sagt till Aftonbladet.
Så mycket mer skatt betalar de superrika
Den typen av synsätt bortser dock helt från det faktum att Sveriges rikaste redan i dag betalar överlägset mest skatt av alla.
Personer med inkomster över 800 000 kronor per år (cirka topp 5 procent) står för cirka 26 procent av alla skatteinbetalningar i Sverige enligt Ekonomifakta.
20 procent av hushållen står för ungefär hälften av alla skatteinbetalningar visar samtidigt Svenskt Näringslivs statistik.
Så har svenska miljadärer skapat sin förmögenhet
Ännu mer intressant när vi pratar förmögenhet och kapitalskatt tycker jag är var det superrikas pengar egentligen kommer ifrån.
”Av 51 svenska dollarmiljardärer är 84 procent ”nya pengar”. Detta definierar jag som att entreprenören bakom förmögenheten lever eller levde in på 2000-talet”, skriver Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson apropå svenskarna på Forbes nypublicerade miljardärslista.
”Endast 16 procent av förmögenheterna kan spåras till skapare som avled innan år 2000. Antonia Ax:son Johnson är den enda av dagens superrika som sitter på en förmögenhet som skapades på 1800-talet”.
Vad sägs om lite tacksamhet för de arbetstillfällen, tillväxt och skatteintäkter som dessa miljardärer skapat?
Den svenska avundsjukan en myt
Noterbart är att jag inte är ensam om att slå bakut när avundsjuka och skam används som argument för en höjd kapitalskatt.
Den svenska avundsjukan och jante är faktiskt en myt.
2021 visade Rainer Zitelmann, doktor i sociologi, i boken Förebilder och Syndabockar – synen på rika i Sverige att svenskarna tvärtom uppskattar ekonomisk framgång.
”Sverige är det enda landet av sju undersökta (Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland, Storbritannien, USA och Sverige) där en klar majoritet av befolkningen motsätter sig mycket höga skatter för rika”, sa han i en intervju med SvD:s ledarsida.
”De vi kallar ’socialt avundsjuka’ utgör endast 21 procent av befolkningen i Sverige. Men 48 procent av Sveriges befolkning är icke-avundsjuka. Detta i kontrast till Tyskland och Frankrike, där gruppen socialt avundsjuka är större, 33 respektive 34 procent”.
Höjd kapitalskatt bör fortsätta diskuteras
Där tror jag också vi har svaret på socialdemokraternas Mikael Dambergs reflektion varför vi inte haft samma infekterade debatt om superrika och kapitalskatter här i Sverige som i andra länder.
Vi kan och ska absolut diskutera kapitalskatter i detta land.
Världen förändras och inget är skrivet i sten för alltid. Om antalet arbetstillfällen blir färre i spåren av AI så måste vi kanske bara av det skälet justera skattebasen.
Men då behövs miljardärsskam, avundsjuka och ideologi läggas bort. Det skymmer sikten och det har framförallt inget gehör hos oss svenskar.
Mikael Damberg har rätt ingång
”En översyn skulle kunna innebära något högre skatt på kapitalinkomster och samtidigt lägre skatt på arbete. Det vore rimligt, och många med stora förmögenheter tycker själva att systemet i dag är väldigt gynnsamt för dem”, konstaterar Damberg vidare när han gästade Lennart Ekdals studio.
Den ingången – där de superrika inte görs till motståndare och frågan sätts i ett större sammanhang – tror jag är betydligt mer fruktbar för en god diskussion framåt.
Även för den som vill se högre kapitalskatter i Sverige.
Fler krönikor av David Ingnäs: Nu behöver svensk ekonomi en ny Gustaf Dalén – Dagens PS
