Avnoteringar skakar börsen – därför försvinner bolagen i Sverige

Att bolag lämnar börsen är inget nytt, men omfattningen har ökat markant.

Enligt sammanställningar från Nasdaq Nordic och Spotlight Stock Market som Dagens Industri tagit del av avnoterades över 50 bolag från svenska handelsplatser under året.

Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan.

Orsakerna varierar. Vissa bolag har köpts upp och tvångsinlösts, andra har gått i konkurs eller valt att självmant lämna börsen när kraven blivit för betungande.

Det handlar ofta om mindre bolag som noterat sig under åren med extremt låg ränta och hög riskvilja, vilket är förutsättningar som inte längre finns kvar.

Missa inte: Ericsson trappar upp patentstriden mot kinesiska mobiljätten

Avnoteringar slår hårdast mot smålistorna

Att många av avnoteringarna sker utanför huvudlistan är tydligt.

I Dagens Industris genomgång framgår att First North, vilket är en alternativ aktiemarknad för mindre och växande bolag i Norden, stod för 26 av 54 avnoterade bolag under året, och att även andra mindre listor stod för en stor del.

Det ligger i sakens natur att smålistor drabbas mer när marknadsklimatet hårdnar eftersom bolag med mindre kassa och lägre likviditet får svårare att bära kostnaderna för att vara noterade och att attrahera nytt kapital.

Samtidigt visar Nasdaqs egen europeiska övervakningsrapport att avnoteringar och handelstopp under 2025 ofta rör bolag på First North och att skälen kan handla om allt från uppköp till finansiell osäkerhet.

Utvecklingen speglar också att hushållens beteende har förändrats. I Sparbarometern redovisas att hushållens sparande och förmögenhet förskjuts över tid och att likvidt sparande kan öka, vilket är ett mönster som typiskt sammanfaller med lägre riskvilja i osäkrare tider.

För många småbolag blir följden att tillgången till nytt kapital försämras, vilket gör att börsnoteringen svårare att motivera.