USA har ersatt Ryssland som energileverantör till EU, men det är inget problem, menar analytiker. Det är fossila bränslen som är problemet.
Analytiker: "Inte USA som är EU:s problem"
USA har i stor utsträckning ersatt Ryssland som energileverantör till EU, men det har inte skapat någon ny sårbarhet, menar tre analytiker.
Sedan 2022 har EU kraftigt ökat energiimporten från USA som i dag står för ungefär en femtedel av EU:s import av naturgas, råolja, kol och uran, en import som uppgick till 70 miljarder euro 2024.
I stort inga problem, är karaktäristiken på den utvecklingen. EU:s relativa beroende av USA på energiområdet i dag är mindre än dess beroende av Ryssland år 2021.
Det skulle dessutom vara svårare för USA att begränsa energiexporten till EU av politiska skäl, menar skribenterna.
För det tredje sker EU:s energiimport från USA sjövägen, vilket erbjuder ett ”extra lager av motståndskraft” jämfört med att vara fastlåst i en rysk rörledningsimport.
Bryter mönstret: Därför står guldet still. Dagens PS
Kan inte påverka globalt
Däremot fortsätter EU:s övergripande beroende av importerad energi att göra unionen sårbar.
Försörjningskedjorna och tryggheten är knutna till globala marknader och politisk utveckling utanför EU:s kontroll.
Störningar likt dem vi nu ser kring Hormuzsundet kan snabbt strama åt marknaderna, driva upp priserna och minska tillgången till leveranser.
EU:s övergång till amerikansk energi är mest markant när det gäller naturgas. I dag står flytande naturgas från USA för en fjärdedel av EU:s gasförsörjning.
Landet är därmed EU:s näst största leverantör på området efter Norge.
Knuten till marknaden
EU:s gassäkerhet är nu mer knuten till den globala LNG-marknaden. Om USA minskade sin export av LNG till EU skulle de globala flödena anpassas.
Effekten skulle materialiseras genom högre gaspriser och omstrukturering av handeln, men inte en fysisk avstängning av gasförsörjningen.
Oljan var också ett stort ryskt beroende för EU tidigare. Före kriget i Ukraina levererade Ryssland en tredjedel av EU:s råolja.
I dag står USA och Norge var för sig för en åttondel av EU:s råoljeimport, tillsammans en fjärdedel.
Oljemarknaderna är globala, påpekar analytikerna, vilket innebär att utrymmet för amerikanska politiska påtryckningar via oljan är begränsat.
Iran-kriget: ”Tunga konsekvenser” för industrin. Dagens PS
Har ersatt Ryssland
När det gäller kol kom hälften av EU:s kolimport tidigare från Ryssland. Det har sedan ersatts av leveranser från USA och Australien.
USA står i dagsläget för ungefär en fjärdedel av EU:s kolimport i värde och en tredjedel i volym.
Precis som med oljan är möjligheterna för USA att pressa EU via kolet ytterst begränsade.
När det gäller kärnbränsle är läget att USA värdemässigt står för en tiondel av EU:s uranimport.
Kärnkraft genererar i dag en knapp fjärdedel, 23 procent, av den el som produceras inom EU.
Dessutom har, enligt analytikerna hos Bruegel, de europeiska energibolagen i genomsnitt tillräckligt med uran för 4-6 år framåt, vilket ger en buffert och minskar sårbarheten.
”Måste minska beroendet”
Vad de tre analytikerna kommer fram till är i korthet att det inte är beroendet av USA som är EU:s problem, utan beroendet av fossila bränslen.
”Framstegen med att minska efterfrågan på fossila bränslen är otillräckliga”, är deras betyg.
De menar att EU bör minska efterfrågan på gas och olja, men samtidigt upprätthålla höga lagringsnivåer, när det är möjligt.
