Dagens PS

Nibe rasade efter politiskt beslut på viktig marknad

nibe
För det svenska värmepumpsbolaget Nibe var det tyska beslutet ingen bra nyhet. (Foto: Johan Nilsson / TT).

Tyskland är en av Nibes viktigaste marknader. Nu får man dock hantera ett rejäl bakslag efter att regeringen rivit upp en lag.

Tyska lagar har inte alltid direkt påverkan på svenska bolag på börsen, men det finns undantag.

Under onsdagen föll värmeteknikbolaget Nibe (börskurs Nibe) kraftigt på Stockholmsbörsen efter besked om att Tysklands regeringspartier enats om att riva upp centrala delar av den omstridda värmelag som infördes 2023.

Aktien backade omkring 13 procent fram till stängning.

Lagen rivs upp

Den tidigare lagstiftningen, som drevs igenom av De Gröna under den förra regeringen, krävde att majoriteten av alla nyinstallerade värmesystem skulle använda minst 65 procent förnybar energi.

Syftet var att påskynda omställningen i byggnadssektorn, som tillsammans med transportsektorn släpat efter i klimatarbetet.

Den nya koalitionen under förbundskansler Friedrich Merz har nu enats om att tillåta fortsatt installation av olje- och gasvärmesystem, skriver Reuters.

Viktig marknad för Nibe

Omkring 80 procent av Tysklands bostadshus värms i dag med olja eller gas.

Landet är en av de viktigaste marknaderna för Nibe, som är en ledande aktör inom värmepumpar och andra energieffektiva uppvärmningslösningar, enligt Affärsvärlden.

Den tidigare lagstiftningen bedömdes ha gynnat bolaget genom att driva på efterfrågan på värmepumpar.

Var ett vallöfte

Att ändra lagen var ett vallöfte från de konservativa och skrevs in i koalitionsavtalet med socialdemokratiska SPD.

Enligt de nya planerna ska dock fossila värmesystem successivt blandas upp med mer klimatvänliga bränslen, exempelvis biometan.

Andelen grönt bränsle ska uppgå till minst 10 procent från 2029 och därefter höjas i flera steg fram till 2040.

Vill ha klimatneutralitet

Regeringen framhåller att klimatmålen för byggnadssektorn ligger fast och att Tyskland fortsatt siktar på klimatneutralitet 2045, men att hushållen ska få större valfrihet när det gäller uppvärmning och teknikval.

Beslutet har väckt starka reaktioner, inte minst från De Gröna som anser att förändringen riskerar att bromsa klimatomställningen.

Samtidigt uttrycker experter oro för om tillgången på biometan och andra gröna bränslen kommer att vara tillräcklig för att möta den framtida efterfrågan.

Läs mer: Europas techbolag håller andan inför avgörande rapport. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.