En jury i Los Angeles har slagit fast att Meta och Google medvetet designat sina plattformar för att göra barn beroende. Domen kan bli startskottet för en stämningsvåg som hotar att kosta techbolagen miljarder.
Meta och Google fällda för att skapa beroende – nu hotar miljardkrav från hela världen
Hon började använda YouTube vid sex års ålder. Några år senare hade hon ett eget Instagram-konto. Nu, över ett decennium senare, säger 20-åriga Kaley att hon inte kan leva utan de sociala medier hon blev beroende av.
Hennes fall har blivit techbranschens ”Big Tobacco-ögonblick”.
Förra veckan fällde en jury i Los Angeles Meta och Google för att ha designat beroendeframkallande produkter. Skadeståndet landade på sex miljoner dollar (cirka 63 miljoner kronor).
Tre miljoner i kompensation och tre miljoner i punitivt skadestånd. Småpengar för bolag värda tusentals miljarder. Prejudikatet, däremot, kan bli dyrt.
Designen – inte innehållet
Juryn riktade in sig på plattformarnas design, inte på specifikt innehåll. Oändligt scrollflöde, push-notiser, ”likes” och autoplay – funktioner som enligt åklagarna medvetet konstruerats för att hålla kvar unga användare så länge som möjligt.
Strategin kringgår den amerikanska lagen Section 230, som i decennier skyddat techbolagen från ansvar för det användare publicerar.
Lagen skyddar mot innehållsansvar, inte mot defekt produktdesign. Redan i februari vittnade Mark Zuckerberg i rättegången och försvarade Metas produktval, juryn köpte inte argumenten.
Jessica Nall, partner på advokatfirman Withers i San Francisco: ”Det här är i princip en uppmaning till stämningsadvokater. De har lyckats minst en gång nu.”
Över 2 000 stämningar väntar
Domen i Los Angeles kom samma vecka som en domstol i New Mexico beordrade Meta att betala 375 miljoner dollar (cirka 3,9 miljarder kronor) för att ha vilselett konsumenter om säkerheten på sina plattformar.
Domstolen konstaterade att plattformarna ”möjliggjort för pedofiler och rovdjur att rikta in sig på barn” och var ”avsiktligt designade för att göra unga beroende”.
Meta, YouTube, Snapchat och TikTok står inför hundratals liknande stämningar. Om de förlorar kan miljardkraven bli förödande.
Arturo Béjar, visselblåsare och tidigare senior ingenjör på Meta, hoppas att domen tvingar bolaget att se över sin produktdesign och ”att titta på funktioner som oändligt scrollflöde och likes-knappar”.
Lagstiftningsvåg – land efter land agerar
Rättsprocesserna i USA är bara en del av bilden. Runt om i världen stramas reglerna åt:
Australien införde i december 2025 världens första åldersgräns på 16 år för sociala medier. Företag som bryter mot lagen riskerar böter på upp till 350 miljoner kronor.
Indonesien förbjöd den 28 mars 2026 sociala medier för barn under 16. De var först i Sydostasien med ett sådant förbud.
Frankrike röstade den 27 januari 2026 igenom ett förbud för barn under 15 i nationalförsamlingen med 130 mot 21 röster. Lagen väntar nu på senatens godkännande.
Österrike planerar ett förbud för barn under 14, och den amerikanska delstaten Virginia antog en lag som begränsar skärmtiden till en timme per dag för alla under 16, men en federal domstol blockerade verkställandet i mars med hänvisning till yttrandefriheten.
I Storbritannien har premiärminister Keir Starmer valt konfrontation. ”Ingen plattform får frikort”, sade han i februari. ”Om det innebär en kamp mot de stora sociala medieföretagen – varsågod.”
Sverige utreder – besked väntas i sommar
Regeringen har tillsatt en utredning ledd av Lisa Englund Krafft om en skarp åldersgräns på 15–16 år för sociala medier, med delbetänkande väntat den 12 juni 2026. Socialdemokraterna har gått längre och krävt en strikt 15-årsgräns.
UNICEF Sverige har lyft barnrättsperspektivet och ifrågasätter om förbud ensamt räcker eller om plattformarna måste designas om från grunden.
Inom EU skärps tillsynen. Digital Services Act har varit i kraft i två år och EU-kommissionen kräver nu äkta åldersverifiering, inte bara en kryssruta som säger ”jag är över 13”.
Techbolagen överklagar – dokumenten talar emot dem
Matt Kaufman, Chief Safety Officer på spelplattformen Roblox: ”Under lång tid överlät regeringar åt EU och USA att sätta reglerna för internet. Nu vaknar alla och säger: vi vill göra det som är rätt för vårt land.”
Google kallade rättegången ”vilseledande” och hävdade att YouTube är ”en ansvarsfullt byggd streamingplattform, inte en social mediesajt”. Både Meta och Google har aviserat överklaganden.
Men interna dokument som presenterats i rättegången visar att Meta kände till de skadliga effekterna och valde att inte agera.
Samma mönster som tobaksindustrin följde i decennier innan den tvingades betala hundratals miljarder i skadestånd.
