Europeiska hushåll sitter på enorma summor som aldrig når börsen. Ekonomijournalisten David Ingnäs kallar det en propp i det finansiella systemet. Sverige och ISK-kontot pekas ut som lösningen.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
10 000 miljarder euro ligger och skräpar – nu vill EU kopiera Sveriges ISK-modell
Omkring 10 000 miljarder euro ligger parkerade på europeiska sparkonton utan att göra nytta. Pengarna når aldrig börsbolagen, aldrig investeringarna, aldrig tillväxten. Istället äts de långsamt upp av inflationen.
Det menar ekonomijournalisten David Ingnäs, som beskriver situationen som ”en propp lik Hormuzsundet i det finansiella europeiska systemet”.
Siffran är inte tagen ur luften. EU-kommissionen använde samma uppskattning när den i mars 2025 presenterade sin strategi för en spar- och investeringsunion.
Sverige sticker ut – börsen som folksport
Sverige hör till en liten grupp länder med en genuint bred aktiesparkultur. Enligt Ingnäs ligger mellan 25 och 30 procent av svenskarnas sparande på börsen. Finansinspektionen anger en ännu högre siffra, närmare 36 procent, när pensionssparande räknas in.
För många europeiska länder ligger motsvarande andel på 10–15 procent.
Två faktorer förklarar skillnaden enligt Ingnäs. Den ena är kulturell. Börsen har länge varit en folksport i Sverige, med ett etablerat förtroende som saknar motsvarighet i stora delar av Europa.
Den andra är infrastrukturell. Sverige har ISK-kontot, en digitaliserad sparmarknad och nätmäklare som Avanza och Nordnet som gjort det enkelt att komma igång. Nästan fyra miljoner svenskar har i dag ett ISK-konto.
EU-kommissionär vill kopiera svenska modellen
Problemet är välkänt i Bryssel. EU-kommissionär Maria Luís Albuquerque har pekat ut den svenska ISK-modellen som förebild för hela Europa och besökt Sverige för att studera upplägget.
”De har sagt rakt ut att Europa behöver europeiska ISK-konton”, säger Ingnäs.
Även statsminister Ulf Kristersson har lyft sparfrågor på EU-nivå och drivit på för en europeisk kapitalmarknadsunion.
Enligt The Economist skulle liknande reformer i hela eurozonen kunna frigöra mer än 3 biljoner euro för investeringar.
Dubbel förlust
Konsekvenserna av det passiva sparandet är dubbla. Hushållen missar den långsiktiga avkastning som börsen historiskt levererat. Samtidigt går europeiska företag miste om kapital som hade kunnat finansiera expansion och innovation.
”Om du stoppar en hundralapp i madrassen och hittar den tio år senare så är den värd mycket mindre”, säger Ingnäs. ”Om du inte ens har det på ett räntekonto går du kanske inte ens i takt med inflationen.”
Att lösa den tekniska sidan, lagstiftning och skatteincitament, är det enklaste enligt Ingnäs. Den kulturella förändringen, att bygga förtroende för börsen i länder som Tyskland, Frankrike och Italien, tar längre tid.
Men riktningen är tydlig. Europa tittar på Sverige.
David Ingnäs utvecklar resonemanget sin krönika ”Europas spargrisar är en propp lik Hormuzsundet”
