Techjättarna väntas investera omkring 6 500 miljarder kronor i AI-infrastruktur under 2026. Men bakom chiptillverkarna finns fler börsvinnare. Från halvledarmaskiner till datacentrenas elförsörjning – här är bolagen som tjänar pengar på AI-boomen.
6 500 miljarder ska in i AI – börsvinnarna som många missat
AI-kapplöpningen handlar inte bara om vem som utvecklar de bästa modellerna. Minst lika viktigt är vem som kan tillverka chippen, bygga datacentren och leverera elektriciteten som krävs för att hålla dem i gång.
De stora amerikanska teknikbolagen väntas investera omkring 650 miljarder dollar, motsvarande cirka 6 500 miljarder kronor, i AI-relaterad infrastruktur under 2026, enligt Reuters.
Det är en kraftig ökning från året före och skapar möjligheter för leverantörer långt utanför Silicon Valley.
ASML visar hur miljarderna blir vinster
En central vinnare är nederländska ASML som tillverkar avancerade litografimaskiner för halvledarindustrin. Bolaget har en särställning inom extrem ultraviolett litografi (EUV) – en teknik som behövs för att producera de mest avancerade chippen.
I tredje kvartalet 2026 redovisade ASML en omsättning på 11,7 miljarder euro och en nettovinst på knappt 5 miljarder euro. Det kan jämföras med en nettovinst på 2,9 miljarder euro under föregående kvartal.
Bolaget räknar med en helårsomsättning på 44–45 miljarder euro.
Efterfrågan är så stark att den planerade produktionskapaciteten inte väntas räcka till under 2027 och 2028. Vissa kunder undersöker redan möjligheten att beställa maskiner för leverans 2029 och 2030, enligt bolaget.
Det tyder på att AI-investeringarna kan driva efterfrågan under flera år framåt.
Chip, minne och nätverk
Längre ned i leverantörskedjan finns taiwanesiska TSMC som tillverkar chip åt bland andra Nvidia, skriver Financial Times.
Amerikanska AMD och Broadcom gynnas också av efterfrågan på beräkningskraft och nätverkslösningar.
AI-system kräver dessutom avancerade minneskretsar. Här finns sydkoreanska SK Hynix och amerikanska Micron, vars produkter är viktiga för att hantera de stora datamängder som AI-modellerna arbetar med.
Det tyska finansmagasinet Focus Money beskriver hur investeringarna sprider sig genom hela kedjan – från chiptillverkning till den hårdvara som behövs för att bygga ut datacentren.
El och kylning blir nästa flaskhals
En mindre uppmärksammad del av AI-boomen är infrastrukturen runt servrarna. De kraftfulla systemen förbrukar stora mängder el och genererar värme som måste kylas bort.
Här finns bolag som amerikanska Vertiv och franska Schneider Electric. De levererar lösningar för kylning, strömförsörjning och energihantering.
Schneider Electric har pekat ut datacenter som en viktig tillväxtmotor och höjt sina prognoser för 2026. Det visar hur AI-investeringarna även kan gynna traditionella industribolag.
Internationella energiorganet IEA räknar med att datacentrenas globala elanvändning nästan fördubblas till omkring 945 terawattimmar 2030 jämfört med 2024.
Tillgången till el och kapaciteten i elnäten kan därför bli avgörande för hur snabbt branschen kan växa.
Risken: investeringarna måste löna sig
Alla bolag i AI-kedjan blir inte automatiskt vinnare.
Teknikjättarnas miljardinvesteringar pressar deras fria kassaflöden och väcker frågor om hur snabbt satsningarna kan betala sig, skriver Financial Times.
Om intäkterna inte motsvarar förväntningarna kan investeringsviljan minska.
Även Internationella valutafonden (IMF) varnar för risker kopplade till AI-boomen, skriver Reuters.
Om marknadens höga förväntningar inte infrias kan en omvärdering av AI-relaterade aktier skapa turbulens på finansmarknaderna.
Läs mer: Humanoida robotar mot miljardmarknad – här är 3 aktier att köpa
