Har våra flygvanor förändrats av pandemi och klimathot? Nu kommer färska siffror om hur svenskarna flyger efter pandemin.
Lyftet: Nu är vi tillbaka i luften
Sedan flygandet för privatpersoner blev frekvent har vi haft en stadigt uppåtgående kurva över flygresandet.
Den har bara vänt nedåt vid fyra tillfällen, visar statistiken.
Oljekrisen på 1970-talet, finanskrisen i början av 1990-talet, 11 september-attentaten 2001 och den nya finanskrisen 2008.
Något färre nu
Sedan har vi haft pandemin, nu i backspegeln sedan ett par år. En färsk svensk kartläggning visar hur svenskarna flugit efter den.
Det är Sveriges natur som gjort kartläggningen tillsammans med Newsworthy. I januari i år gjorde cirka 2,2 miljoner resor till och från svenska flygplatser.
Det är något färre än januari 2023 och bekräftar trenden av flygresandet tycks plana ut på en lägre nivå än innan pandemin.
För tidigt slå fast
Förändringen är kanske ännu större på ett annat sätt: vi väljer kortare flighter och väljer bort långdistansflygen.
Forskarna vill ännu inte räkna in förändringen som stadig.
Men det finns tecken på förändringar i grunden efter pandemin, säger Robert Pettersson, turismforskare vid Mittuniversitetet.
”Det finns studier som pekar på att konferensresandet haft en långsammare återhämtning än övrigt resande. Det är kanske lite tidigt att säga, men här kan det finnas en mer permanent beteendeförändring”.
På väg nedåt
Svenskarnas flygande peakade något år före pandemin, omkring 2017/2018, enligt undersökningen.
När pandemin slog till hade den nedåtgående trenden alltså redan börjat. I dag är antalet flygresor per invånare tillbaka på ungefär samman nivå som 2010.
Framförallt har den genomsnittliga flygresan blivit kortare.
Nära är tillbaka
Tydligast blir det för populära semestermål. Närliggande resmål som Mallorca och Grekland har kommit tillbaka nästan helt, långväga resmål har i många fall inte gjort det.
Exempelvis flygplatserna i Florida och Karibien tar i dag emot betydligt färre svenskar än före pandemin.
Ving intygar den bilden.
”Innan pandemin fanns det en stark efterfrågan på resmålen i Karibien och USA, men där valutaeffekten med den svaga svenska kronan i förhållande till dollarkursen, har påverkat negativt”, skriver Ving.
”Positivt för klimatet”
”Det är ju positivt ur klimatsynpunkt”, säger Erik Lundberg, turism- och hållbarhetsforskare vid Göteborgs universitet.
”Vi har sett att den största potentialen för minskade utsläpp finns just i att man flyger kortare. Det finns en större potential i det, än att folk helt ska sluta flyga”, slår Lundberg fast.
De europeiska storstäderna har återhämtat sig som resmål för flyg med ett undantag – Berlin.
I fjol reste bara hälften så många från svenska flygplatser till Berlin som för tio år sedan och drygt 200 000 färre än 2019.
Nattåg istället?
Här kan det finnas en miljöeffekt. SJ har startat och Snälltåget utökat sina nattåg till Hamburg och Berlin.
För Snälltågets del handlar det om 100 000 passagerare på sträckan under 2023.
Trots att flygresandet planat ut bedömer Transportstyrelsen i sin senaste prognos att det kommer att öka igen och nå lika höga nivåer som före pandemin redan under 2025.
Läs även:
Studie: Så lång är den perfekta semestern – Dagens PS
