Därför kan du inte ha fler än 150 vänner 

Hjärnan som social maskin

Enligt Dunbars forskning är det inte slumpen som avgör hur många relationer vi klarar av, utan hjärnans fysiska kapacitet. Den del av hjärnan som kallas neocortex – som styr minne, språk och problemlösning – är avgörande för hur många sociala band vi kan upprätthålla.

Hos människor upptar neocortex hela tre fjärdedelar av hjärnans volym. Den gör oss skickliga på att förstå andras känslor, tolka beteenden och skapa komplexa sociala nätverk. Men den har sina gränser.

Genom att studera apor, lemurer och schimpanser upptäckte Dunbar ett tydligt samband mellan neocortexens storlek och gruppstorleken i deras samhällen. Schimpanser, till exempel, lever i grupper på omkring 50 individer. När Dunbar överförde samma princip till människan fick han fram siffran 150 – det så kallade ”Dunbars tal”.

Våra relationer är lager på lager

Dunbar beskriver våra sociala nätverk som ringar på vattnet.

I mitten finns de fem personer vi står allra närmast – familj eller bästa vänner, de vi kontaktar varje vecka. Nästa lager består av tio goda vänner som vi träffar ungefär en gång i månaden.

Tillsammans utgör dessa femton personer omkring 60 procent av vår sociala energi, säger Dunbar.

Nästa cirkel omfattar ett femtiotal människor – de man bjuder till grillfest eller ser regelbundet på jobbet. 

Därefter kommer det yttre lagret, som tillsammans bildar den magiska siffran 150. Det är de människor man ”inte skulle känna sig generad över att gå fram till och klappa på axeln klockan tre på morgonen i avgångshallen på Hongkongs flygplats”, som Dunbar uttrycker det i Wall Street Journal.

Utöver dessa uppskattar han att vi har cirka 350 bekanta och kan känna igen omkring 1 000 personer till – men de banden är ensidiga. 

”Det centrala med de 150 och lagren inom dem är att relationerna är ömsesidiga”, säger Dunbar.

Sociala medier ändrar inte gränsen

Trots Facebook, Instagram och TikTok tycks den mänskliga hjärnan fortfarande sätta stopp vid omkring 150 personer. Dunbar säger att mönstret är detsamma även online:

”Om man tittar på hur ofta människor postar på sociala medier, ringer telefonsamtal, träffas ansikte mot ansikte eller skickar sms, ser man samma lager”, säger Dunbar.

Sociala medier hjälper oss snarare att hålla kvar kontakter längre i ytterkanterna av våra nätverk, men de skapar inte fler djupa relationer.

”Det är svårt att få känslomässigt stöd från någon du inte faktiskt kan hålla om fysiskt. Det är helt enkelt inte samma sak”, konstaterar Dunbar. 

Forskare i Sverige ifrågasätter gränsen

Alla forskare håller dock inte med. En studie från Stockholms universitet år 2021 menar att 150 kan vara en underskattning. 

“Det går helt enkelt inte att med någon större precision beräkna någon maxnivå för mänskliga gruppstorlekar med dessa data och metoder”, säger Andreas Wartel, medförfattare till studien, till Forskning.se. 

Vi behöver inte längre oroa oss för rovdjur eller konkurrens om mat, och vi umgås i stora grupper på konserter och sportevenemang – något som borde tillåta större sociala nätverk.

“Jag tror att Dunbars tal har fått så stor spridning, även inom forskarvärlden, för att det är lättförståeligt”, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier.

“Att vi påstår att det inte går att komma fram till en siffra är inte riktigt lika underhållande”. 

Vill du veta hur många timmar det tar att bli nära vänner? Då kan vi slå ett slag för den här genomgången.