Ett tidigare okänt vulkanutbrott kan ha utlöst de extrema klimatförändringar som öppnade dörren för digerdöden. Ny forskning visar hur naturkatastrof, svält och handel tillsammans skapade den perfekta stormen bakom Europas värsta pandemi.
Vulkan kan ha utlöst Digerdöden – enligt ny forskning
Tim Waage
Uppdaterad: 05 dec. 2025Publicerad: 05 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
En färsk studie från University of Cambridge visar att ett tropiskt vulkanutbrott kan ha skickat ut enorma mängder svavel och aska i atmosfären, vilket ledde till flera år av kallare och fuktigare klimat i Europa.
Klimatsignalen syns tydligt i ringar i träd från Pyrenéerna och Alperna, som vittnar om extremt dålig tillväxt under mitten av 1340-talet.
Enligt forskarna bakom studien ledde klimatkollapsen till följd av vulkanutbrottet till omfattande missväxt och svält i Medelhavsområdet.
När handeln av spannmål sedan ökade igen för att förse Europas befolkning med mat tog den med sig en långt farligare passagerare i smittbärande loppor från spannmålssäckarna, som bar på bakterien Yersinia pestis, även kallad pest-bakterien.
De var även dessa loppor som sedan spred sig till råttor som är väl förknippat med digerdöden.
Missa inte: Svenska öfyndet som omskriver vargens historia
Handel, klimat och pest – en perfekt storm
Forskarnas slutsats är att samspelet mellan det plötsliga vulkanutbrottet, klimatförändringarna och de återöppnade handelsvägarna skapade idealiska förutsättningar för digerdöden att slå rot.
Under 1347 anlände spannmålsfartyg till europeiska hamnar som Genua och Venedig, samtidigt som människor redan var försvagade av hunger och låg motståndskraft.
ANNONS
“I mer än ett sekel hade dessa mäktiga italienska stadsstater byggt upp långväga handelsvägar över Medelhavet och Svarta havet. De kunde snabbt mobilisera ett effektivt system för att undvika svält, men i slutändan ledde det ironiskt nog till en ännu större katastrof.”, säger forskaren Martin Bauch.
Peter Sandahl/TT och Unsplash)
Detta bidrog till den explosiva spridningen av pestbakterien som på kort tid dödade upp till hälften av befolkningen i vissa europeiska regioner, enligt siffror från Washington Post.
Historiker menar att den nya forskningen inte bara förändrar vår förståelse av 1300-talets katastrof utan också belyser hur känsligt vårt moderna samhälle är för samspelet mellan klimat, global handel och infektionssjukdomar.
ANNONS
Senaste nytt
Spår i naturen förändrar bilden av digerdöden
Forskningen visar att naturens egna arkiv, från trädringar till isborrkärnor, ger en tydligare tidslinje över händelserna som föregick digerdöden än många historiska dokument.
Data visar flera års klimatstress efter det misstänkta vulkanutbrottet, något som inte alltid registrerades i medeltida krönikor.
Forskarna bakom studien menar att kombinationen av naturvetenskapliga bevis och historiskt material gör det möjligt att förstå hur samhällen först försvagades och sedan kollapsade när pesten slog till.
Metoden används nu för att analysera hur framtida pandemier kan påverkas av klimatförändringar och globala handelsvägar.
ANNONS
”Även om kombinationen av faktorerna bakom digerdöden är sällsynta, ökar sannolikheten för nya pandemier i en globaliserad värld med klimatförändringar.”, säger Ulf Büntgen, en av forskarna bakom studien.
Läs även: Glaset som gör skillnad – här är drycken för ditt hjärta
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS