Sjukhusen rustar för krig – ”Det är en fråga om när”

Sjukhus förbereder operationssalar i källaren

På Vilnius universitetssjukhus bygger man nu om för att klara sig vid bombanfall, elavbrott och cyberhot. Operationssalar flyttas under mark, elgeneratorer installeras och helikopterplattor byggs.

“Vi vet med säkerhet att Ryssland riktar in sig på civil infrastruktur och energianläggningar”, säger Vaiknemets.

I Estland får ambulanspersonal kroppsskydd och satellittelefoner. Ett oberoende internetnät är också under planering.

Polen har samtidigt lyft frågan till EU-nivå.

“Vi kan inte ta fram krisplaner för militären, ekonomin eller energin och samtidigt utesluta hälsosektorn”, säger Katarzyna Kacperczyk, biträdande hälsominister i Polen.

I Estland har regeringen avsatt 25 miljoner euro till traumakit, förband och utrustning för masskador. Det är investeringar som kan bli avgörande om kriget sprider sig västerut.

Läs också: Piloternas löner rusar – så mycket mer tjänar de nu. Dagens PS

Vem stannar när kriget kommer

Men tekniken räcker inte. Det krävs människor. Och där är läget mer osäkert. En litauisk undersökning visar att över en fjärdedel av vårdpersonalen skulle lämna landet vid krig. Mindre än 40 procent säger att de skulle stanna. Resten vet inte.

“Men hur det verkligen skulle bli, vem som kommer och inte, det vet jag inte. Själv har jag inga barn eller familj än, så jag tror att jag skulle stanna”, säger Noreikaitė.

I Lettland fick läkaren Rūdolfs Vilde nyligen skriva på ett dokument som säger att han måste infinna sig om sirenerna ljuder. Men han är osäker på vad som väntar.

“Ska jag vara förberedd på att bedriva militärmedicin, eller bara komma till jobbet som vanligt men med fler patienter? Det är två helt olika saker”, säger Vilde.

“Måste förbereda oss för det värsta”

Jos Joosten vid EU:s utrikestjänst varnar för vad som händer om frontländer faller.

“Om Litauen faller, vem ansvarar då för litauerna? För då finns det inget Litauen kvar, men Europeiska unionen finns fortfarande”, säger han.

Sjuksköterskan Vaiva Jankienė, som över 20 gånger arbetat vid Ukrainas front, vittnar om svårförståeliga skador.

“Efter drönarattackerna är konsekvenserna svåra att föreställa sig. Varje medicinsk personal som sett dem har sagt samma sak: Vi kunde inte föreställa oss att det skulle se ut så här”, säger hon.

De planerar för det värsta. Men de hoppas fortfarande på det bästa.

“Vi måste förbereda oss för det värsta. Men vi hoppas att det inte ska hända”, säger Agnese Vaļuliene vid Lettlands hälsoministerium.

Läs även: Ekonomer: Rysslands oljefond snart borta. Dagens PS

Läs även: Viking Line avslöjar Helios – eldrivet färjemonster på 195 meter. Dagens PS