Så går det med Sveriges 6 största infrastrukturprojekt

Ostlänken

En riktig långkörare som är en av Sveriges största järnvägssatsningar i modern tid, enligt Trafikverket. Projektet har diskuterats, utretts och förändrats under mer än ett decennium, och var från början tänkt att ingå i ett nationellt höghastighetsnät som skulle knyta ihop Stockholm, Göteborg och Malmö.

Satsningen på Ostlänken fortsatte dock som fristående regionalt utvecklingsprojekt, även när planerna på nya stambanor stoppade av regeringen Kristersson. Det rör sig nu om en ny järnvägsförbindelse mellan Järna och Linköping, en sträcka på cirka 16 mil genom tre län och fem kommuner som planeras för hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.

Kostnaden beräknas till cirka 91,4 miljarder kr i 2021 års prisnivå och projektet väntas öppna för trafik 2035. De första spadtagen togs under 2024.

Norrbotniabanan

Norrbotniabanan är en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå, cirka 27 mil lång som delas upp i flera delsträckor med olika planerings- och byggskeden.

Syftet är att skapa snabbare, säkrare och mer miljövänliga transporter längs Norrlandskusten och att stärka industrins och arbetsmarknadens utveckling i norra Sverige, enligt Trafikverket. Restiden mellan Luleå och Umeå beräknas minska från omkring fyra timmar till cirka en och en halv.

Projektets kostnad uppskattas till 43 miljarder kronor (2021 års prisnivå). Byggnation pågår på sträckan Umeå–Dåva, med planerad trafikstart 2026. För sträckan Dåva–Skellefteå planeras byggstart, och den väntas stå klar 2032. Planeringen av delen Skellefteå–Luleå har också inletts.

Malmbanan

Sveriges tyngst trafikerade järnväg, Malmbanan, den 50 mil långa järnvägen mellan Boden och Riksgränsen som fortsätter till Narvik i Norge, har haft stora problem.

Nyckeln till den svenska malmexporten är som enkelspår särskilt känslig för störningar. Nu pågår flera förbättringsåtgärder längs banan. Bangårdar förlängs så att längre tåg kan mötas, banunderbyggnaden förstärks för att klara tyngre godståg, och spår samt räls rustas upp. Dessutom installeras det nya signalsystemet ERTMS, som beräknas vara klart 2029, enligt Trafikverket.

Västlänken

Järnvägsprojektet Västlänken i Göteborg omfattar åtta kilometer spår för pendel- och regiontåg, varav drygt sex kilometer går i tunnel under staden. Tre nya underjordiska stationer byggs vid Centralen, Haga och Korsvägen.

Syftet är att underlätta resandet i Göteborg och Västsverige genom att låta tågen passera genom staden i stället för att vända vid Centralstationen. Det ska minska trängseln, öka kapaciteten och göra järnvägssystemet mindre sårbart.

Byggstarten skedde 2018. Projektet var ursprungligen budgeterat till 20 miljarder kronor (2009 års prisnivå) men beräknas nu kosta cirka 26 miljarder. Hela Västlänken väntas stå klar omkring 2030. Byggnation pågår i alla fyra etapper, med etappen vid Centralen längst fram i arbetet. Station Centralen planeras öppna 2026.

Stockholms nya tunnelbana

Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana omfattar omkring 30 kilometer nya spår och 18 nya stationer. Arbetet delas upp i flera projekt: Blå linje förlängs till Barkarby och till Nacka/Söderort, Grön linje byggs ut till Arenastaden och en ny Gul linje anläggs mellan Fridhemsplan och Älvsjö.

Syftet är att förbättra tillgängligheten i hela regionen, avlasta befintliga linjer och skapa förutsättningar för bostadsbyggande i områden som får ny tunnelbana. Totalt planeras omkring 130 000 nya bostäder längs de nya sträckorna.

Utbyggnaden leds av Region Stockholm i samarbete med staten och berörda kommuner. Arbetet pågår på flera platser samtidigt, och vissa delar planeras öppna för trafik runt 2030.

Källor: Trafikverket, Transportnytt, Region Stockholm