Dagens PS

Ryssland kapar drönare – styr dem mot andra länder

drönare
Generalmajor Timo Herranen i Finland har behövt hantera drönarna som landade i landet. (Foto: Sasu Järnstedt /AP/TT).

Flera ukrainska drönare har hamnat i Finland. En drönarexpert i landet har en teori om vad det kan bero på.

Rysk elektronisk krigföring kan ligga bakom att ukrainska drönare hamnat över Finland och Baltikum.

Det säger den ukrainska drönarexperten Lyuba Sjypovytj, som menar att signalstörningar medvetet kan styra om drönarnas kurs.

Enligt hennes analys påverkas drönare som flyger genom ryskt luftrum av manipulerade navigationssignaler.

”Har inget emot det”

Resultatet blir att koordinaterna ändras och att farkoster i stället rör sig mot närliggande länder som Finland och Estland.

Metoden bygger på så kallad spoofing, där falsk positionsdata får systemen att tro att de befinner sig någon annanstans.

”Ryssland har inget emot att styra om ukrainska drönare så att de flyger mot europeiska länder”, säger Lyuba Sjypovytj till finska Yle.

Fenomenet är välkänt i Ukraina, där civila mobiltelefoner under flyglarm ibland visar positioner långt bort från landet.

Försöker förvirra drönare

Syftet är att förvirra inkommande drönare och robotar. Skillnaden är att Ukraina riktar störningarna bort från eget territorium, medan Ryssland enligt experten kan acceptera att drönare leds in över andra länder.

Utvecklingen blottlägger svagheter i Europas försvar mot enklare drönare. Långsamma och lågt flygande mål är svåra att upptäcka med traditionella radarsystem, som främst är byggda för snabbare hot.

Bristen på taktiska radarenheter gör att angrepp kan passera oupptäckta tills det är för sent att ingripa.

Som motåtgärd lyfts behovet av fler mindre, rörliga radarsystem som kan identifiera drönare i tid. Samtidigt behövs snabbinsatta luftvärnsenheter som kan slå ut hoten.

Bygga upp egen kapacitet

Däremot bedöms stora lager av specialiserade luftvärnsdrönare vara en mindre effektiv lösning, eftersom tekniken förändras snabbt.

Ett annat centralt råd är att bygga upp egen produktionskapacitet för drönare och försvarssystem inom Europa. På så sätt kan länder snabbt anpassa sig om hotbilden förändras.

Drönarkriget har utvecklats snabbt under invasionen av Ukraina. Jämfört med traditionella robotar är drönare mindre träffsäkra, men betydligt billigare.

Det gör det möjligt att genomföra massangrepp där många enheter skickas mot samma mål i hopp om att några tar sig igenom luftförsvaret.

Läs mer: Oväntade siffran: Fler får jobb i USA. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Mest lästa i kategorin

Vilka tjänstebilar är vanligast? Vi har en lista. (Foto: Skoda, Polestar, Tesla och Volvo)
Världen

Svenska valet har vänt – här är årets tjänstebilar

03 apr. 2026