Dagens PS

Ryssland hotar norska oljefonden

Jens Stoltenberg
Norges finansminister Jens Stoltenberg sätter gränser för oljefondets roll när Ryssland talar om motåtgärder. (Foto: Thomas Andersen/NTB/TT)
Tim Waage
Tim Waage
Uppdaterad: 19 dec. 2025Publicerad: 19 dec. 2025

Ryska medier rapporterar att Moskva diskuterar relaterade motåtgärder som svar på västliga sanktioner och frysta tillgångar. Det norska statliga investeringsfonden, Oljefondet, hamnar nu i ett geopolitisk skärningspunkt, med möjliga konsekvenser för både norsk ekonomi och säkerhetspolitik.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Ryska medier, däribland RBC News, rapporterar att Kreml diskuterar möjliga motåtgärder riktade mot Norges statliga oljefond som en reaktion på de västliga sanktionerna och frysningen av ryska tillgångar i EU, enligt Finansavisen.

De exakta åtgärderna är ännu inte offentliggjorda, men diskussionerna indikerar att Moskva kan försöka kompensera för frysta medel genom att rikta ekonomiska eller legala påtryckningar mot norska finansiella intressen.

Den norska oljefondet, formellt Government Pension Fund Global, är världens största statliga investeringsfond, finansierad av överskott från landets olje- och gasexport.

Fondens primära syfte är att spara till framtida generationer och stabilisera norska statsfinanser över tid.

Missa inte: Korsade gränsen – ryska soldater gick in i Estland

Oljefondet och Norges tydliga gräns mot EU

Utvecklingen sker mot bakgrund av en bredare geopolitisk konflikt där EU nyligen beslutat att frysa stora delar av ryska statstillgångar för att stödja Ukraina, vilket Moskva fördömer och hotar att svara på med egna motåtgärder.

Diskussionerna om oljefondet kommer samtidigt som Norge och EU debatterar hur man ska finansiera stöd till Ukraina, exempelvis genom att potentiellt använda stora frysta ryska tillgångar för lån till Kiev.

Under Vladimir Putins ledning diskuterar Ryssland enligt medier möjliga svar på västliga sanktioner, där oljefondet hamnar i fokus. (Foto: Mikhail Metzel/AP/TT)
ANNONS

Norge har hittills varit återhållsamt när det gäller att använda oljefondet som garant för sådana lån.

”Norge kan stödja Europeiska unionens plan att använda frysta ryska tillgångar till stöd för Ukraina, men det nordiska landet kommer inte att använda sin statliga förmögenhetsfond som enda finansiella säkerhet för upplägget”, sade Norges finansminister Jens Stoltenberg till Reuters.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

04 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

01 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

29 nov. 2025

Risker för norsk ekonomi och politik

Att oljefondet nu pekas ut i ryska medier kan få politiska och ekonomiska följder.

I Norge har debatten om fondens globala roll intensifierats, med olika politiska krafter som diskuterar dess användning inte bara som en långsiktig sparprodukt utan också som ett verktyg i nordisk och europeisk säkerhetspolitik.

Samtidigt uppmärksammas att tidigare investeringar i Ryssland redan avvecklats, efter tidigare beslut att sälja alla ryska innehav i fonden som svar på kriget i Ukraina.

Frågan om oljefondet kommer sannolikt att fortsätta vara en central del i debatten om Norges roll i det europeiska säkerhetspolitiska samarbetet och hur landet hanterar relationen med både EU och Moskva i en tid av förhöjd geopolitisk spänning.

För Norge innebär utvecklingen en påminnelse om att även världens största statliga investeringsfond inte är immun mot geopolitisk risk.

Läs även: USA redo att slå mot rysk olja – igen

ANNONS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Tim Waage
Tim Waage

Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.

Tim Waage
Tim Waage

Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS