Dagens PS

Rymdlarmet från Airbuschefen: “Planer är värda ingenting” 

Rymden europa
Delar av en raket på en anläggning hos Airbus Defence and Space. Michael Schöllhorn menar att EU måste sluta fastna i långdragna planer (Foto: Bernat Armangue/AP/TT)
Matilda Habbe
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026

Europa drömmer om en ny rymdålder. Men medan planerna växer på pappret tickar klockan obönhörligt i omloppsbana runt jorden. ”Storslagna planer på papper är värda ingenting”, säger Airbuschefen. 

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

Chefen för Airbus Defence and Space, Michael Schöllhorn, varnar för att EU riskerar att missa sitt läge – inte för att tekniken saknas, utan för att besluten tar för lång tid.

Sluta planera i all oändlighet och börja bygga, råder han. 

Europa ligger efter i rymdförsvaret

Rymden har blivit en nyckel till militär och civil säkerhet. Satelliter styr kommunikation, övervakning och underrättelser. Ändå saknar Europa förmåga att försvara sina egna system.

”Vi har ett gap när det gäller det jag kallar aktivt rymdförsvar, att kunna agera, skydda och motverka i rymden mot motståndare som vill göra något mot vår infrastruktur, mot våra satelliter”, säger Airbuschefen.

Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?

Samtidigt satsar European Commission stort på upprustning fram till 2030, där rymden pekas ut som ett prioriterat område.

Problemet, enligt Schöllhorn, är att Europa under lång tid investerat för lite och att bolagen därför är mycket mindre än sina amerikanska konkurrenter.

USA har traditionellt haft en rymd- och försvarsbudget som varit minst tio gånger större än Europas. Även nu, när Europa ökar sina satsningar, är den amerikanska budgeten minst tre gånger högre, slår han fast. 

ANNONS

Missa inte: Rymden står i centrum 2026 – här är uppdragen att ha koll på. Dagens PS

ANNONS

EU:s stora prestigeprojekt IRIS², ett nätverk med 290 satelliter för säker kommunikation och övervakning, ska bli Europas svar på system som drivs av SpaceX och dess nätverk Starlink, skapat av Elon Musk.

Men där amerikanerna redan är inne på tredje generationen väntas det europeiska systemet bli klart först 2029.

”Tja, Starlink är inne på sin tredje version”, säger Schöllhorn och fortsätter med sin kritik:

”Vi tänkte politiskt, ursäkta att jag säger det så tydligt, så arrogant att vi kan överträffa dem i ett svep på några år. Det är inte en bra definition av ett program”.

Han menar att EU borde ha börjat med något som fungerade direkt och sedan förbättrat steg för steg.

Sättet projektet togs fram var, enligt honom, ”ett exempel på hur man inte ska göra”.

Läs även: När Bezos tröttnade på marken tog han rymden. Realtid

ANNONS

Jättesatsning – men USA är större

Nya europeiska miljardplaner kan ändå ge snabb effekt. Före decenniets slut kan Europa göra ett rejält tekniklyft.

”Innan decenniet är över kan vi göra ett kvantsprång i förmågeuppbyggnad”, säger Schöllhorn.

Men då krävs konkreta beställningar, inte fler utredningar.

För att nå dit vill europeiska jättar som Airbus, Leonardo och Thales slå ihop sina rymdverksamheter. Ändå skulle bolaget bara bli världens fjärde största, efter Lockheed Martin, SpaceX och Boeing.

Skälet till Europas mindre bolag, menar Schöllhorn, är årtionden av för låga statliga investeringar och bristande förståelse för rymdens strategiska betydelse.

Mindre byråkrati, mer verkstad

Den största bromsklossen är enligt Airbuschefen regler och processer från en annan tid.

Slutsatsen är närmast uppgiven:

ANNONS

”Storslagna planer på papper är värda ingenting”. 

Om Europa vill hinna ikapp i rymden krävs färre visioner och fler uppskjutningar.

Läs också: Europa rankas – här är länderna där det är dyrast och billigast. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Matilda Habbe
Matilda Habbe

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

ANNONS
ANNONS