2026 kan bli ett historiskt rymdår. Nya bemannade färder runt månen, Kinas jakt på is i eviga skuggor, Europas försök att skydda jorden från asteroider och en efterlängtad ankomst till Merkurius.
Rymden står i centrum 2026 – här är uppdragen att ha koll på


Mest läst i kategorin
Enligt en genomgång från Euronews väntar flera uppdrag under 2026 som kan förändra både rymdforskningen och livet här på jorden.
Året då människan återvänder till månens närhet
Efter mer än 50 år utan bemannade resor i månens närhet är det dags igen. I början av 2026 ska fyra astronauter flyga runt månen inom ramen för Artemis II. Uppdraget blir det första sedan Apollo-eran och ses som ett avgörande steg mot framtida månlandningar.
Tre amerikanska och en kanadensisk astronaut ska under tio dagar testa rymdfarkosten Orion, med fokus på livsuppehållande system. Färden tar dem omkring 7 500 kilometer bortom månens baksida – längre från jorden än någon människa varit på över ett halvt sekel.
“Det är en väldigt stor grej”, säger Monica Grady, professor i planet- och rymdvetenskap vid Open University, till Euronews.

Senaste nytt
Kinas satsning på månens mörkaste platser
Samtidigt riktas blickarna mot Kina. Under sommaren 2026 planeras Chang’e 7, ett uppdrag till månens sydpol. Där ska kinesiska forskare undersöka kratrar som aldrig får solljus – platser där is och vatten kan finnas bevarade.
Med hjälp av en så kallad ”hopper”, som kan hoppa mellan solbelysta områden och skuggor, ska man leta efter vatten och andra flyktiga ämnen. Enligt kinesiska myndigheter kan sådana fynd kraftigt minska behovet av att frakta vatten från jorden vid framtida långvariga rymdexpeditioner.
Uppdraget har även en geopolitisk dimension: flera internationella forskningsinstrument från bland annat Europa, Mellanöstern och Asien följer med på resan.
Missa inte: Ryssland planerar kärnkraftverk på månen. Dagens PS
Europa granskar en asteroidkollision
Hösten 2026 ska European Space Agency ta nästa steg i arbetet med planetförsvar. Med uppdraget Hera ska forskare analysera följderna av NASA:s asteroidkollision 2022, då en sond medvetet kraschades in i den lilla månen Dimorphos.
Genom att mäta kraterns storlek hoppas ESA kunna förbättra tekniken för att i framtiden kunna styra bort asteroider som hotar jorden.
Jordens osynliga skydd granskas från rymden
Våren 2026 planerar ESA även att skjuta upp SMILE, ett uppdrag som ska kartlägga jordens magnetosfär med hjälp av röntgen- och UV-observationer.
Magnetosfären fungerar som ett skydd mot solvinden – laddade partiklar från solen som annars skulle kunna skada både liv och teknik.
“Om det inte vore för magnetosfären skulle liv inte kunna överleva på planeten jorden”, konstaterar ESA.
Läs även: Krönika: Månen finns kvar – men verkligheten tog helgledigt. Dagens PS
Första riktiga omloppsbanan runt Merkurius
Mot slutet av året når BepiColombo sitt kanske viktigaste mål. Efter flera förbiflygningar ska de europeiska och japanska sonderna för första gången gå in i omloppsbana runt Merkurius – solsystemets minst utforskade planet.
Här ska data samlas in om planetens magnetfält, inre struktur och yta. Enligt ESA kan informationen ”kasta ljus över hela solsystemets historia”.
Sammanfattningsvis pekar allt mot att 2026 blir ett år där både gamla ambitioner och nya tekniska genombrott möts i rymden – med konsekvenser som sträcker sig långt bortom vår egen planet.
Läs också: Varnar för gruvor på månen: “Vilda västern just nu”. Realtid

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.











