Svensk sjukvård är inte redo för krig – och det angår oss alla

Ord räcker inte

Fina ord om beredskap räcker inte. Den måste märkas på golvet – hos vårdpersonal, administrativ personal och chefer som vet exakt vad de ska göra när larmet går.

Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson varnade tidigare i år för att få kommuner har aktuella kontinuitetsplaner med reservrutiner och kontaktvägar.

Ännu färre har beslutat om evakueringsplaner. ”Det handlar om så självklara saker som att vi vet vart äldre och sjuka ska ta vägen när krisen står vid dörren”, skrev han i Dagens Nyheter.

Beredskap och försvar handlar inte bara om militär

Jag menar att stärka svensk beredskap handlar inte bara om militär kapacitet. Det handlar om att vården ska fungera, hur placerade ungdomar ska få mat och skydd, att äldre ska vara trygga och att samhällsviktiga funktioner inte kollapsar vid första cyberangreppet.

Regeringen kan peka ut riktningen, men nu måste regioner och kommuner leverera. Alla delar av samhället bär ansvar, från politiska ledningar till enskilda verksamheter.

Hur länge ska vi vänta

Beredskap får inte bli ännu en punkt på ett mötesprotokoll. Jag ser ingen förbättring än. Hur länge ska vi vänta?

Kriget i Ukraina visar att den civila förmågan avgör hur ett samhälle överlever. Sverige har inte råd att vänta längre.

Det handlar om vår gemensamma trygghet. Kommer våra regioner och kommuner att leverera?

Andre Miguel Nordvik
Moderat och medicinsk sekreterare