Trumps nedskärningar i utbildningsbudgeten och rekordstora kullar med nya studenter till hösten är en utmaning för amerikanska universitet. Höjda terminsavgifter för utländska studenter väntas.
Det kan bli dyrare för svenskar att plugga i USA


Mest läst i kategorin
Flera amerikanska universitet planerar nu kraftiga avgiftshöjningar – och utländska studenter, däribland svenskar, kan bli särskilt hårt drabbade. Bakgrunden är en ekonomisk kris som slår brett över hela landet, samtidigt som antalet nya studenter ökar kraftigt inför höstterminen.
I delstater som Florida och Kansas diskuteras höjda terminsavgifter för internationella studenter – i vissa fall för första gången på över ett decennium. University of Minnesota har redan beslutat om en höjning på 6,5 procent, samtidigt som över 350 tjänster kan försvinna.
“Om du är en student eller familj som planerar college i år, så pekar alla siffror åt fel håll”, säger Ted Mitchell, chef för American Council on Education till New York Times.

Politisk konflikt bakom krisen
Utvecklingen sker parallellt med att Trump-administrationen vill skära ned kraftigt i federala utbildningssatsningar och forskningsmedel. Många lärosäten, särskilt forskningsintensiva universitet, varnar för att nedskärningarna får allvarliga följder för både undervisning och personal.
Duke University planerar att spara 350 miljoner dollar – motsvarande tio procent av sin totala budget – och förbereder nu uppsägningar. Cornell varnar för ”ofrivilliga personalminskningar”.
Läs även: Svenska studenter i USA varnas för att resa hem
Samtidigt förnekar Vita huset att politiken skulle vara orsaken till krisen.
“Skolor som skyller sina avgiftshöjningar på administrationens arbete för att minska slöseri och bedrägeri sviker studenterna”, säger talespersonen Harrison Fields till NY Times.
Svenskar riskerar att hamna i kläm
För svenska studenter innebär läget både högre kostnader och osäkrare villkor. CSN:s utlandsstudiestöd täcker bara en del av terminsavgiften, och många studenter är beroende av stipendier och egna medel för att klara sig.
Med färre tjänster, nedlagda program och stigande levnadskostnader blir det dessutom svårare att få det att gå ihop ekonomiskt – och samtidigt behålla studiekvaliteten.
“Det här är inte bara ett Ivy League-problem. Det här speglar en mer grundläggande osäkerhet i hela den amerikanska högskolemodellen,” säger Ted Mitchell.
Läs även: Schweiz går in i nollränteeran – mot sin vilja, Realtid

Erfaren ekonomijournalist baserad i USA och Silicon Valley, med fokus på teknik, börs och makroekonomi.

Erfaren ekonomijournalist baserad i USA och Silicon Valley, med fokus på teknik, börs och makroekonomi.