KRÖNIKA Risken för att Sverige ska dras in i krig är större än på mycket länge. Det talas om det största militära hotet på 80 år. Hundratals miljarder ska satsas på att stärka landets försvar.
Är det farfar som ska kallas in om krisen eller kriget kommer?
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 20 dec. 2025Publicerad: 20 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Ändå är det en uppenbar fråga som gnager: vem är det egentligen som ska försvara landet om det smäller?
För min generation är svaret obehagligt oklart, trots att vi omfattas av totalförsvarsplikten. Vi är inte utbildade för krig. Ytterst få av oss har tränats eller förberetts.
Jag har fått en broschyr i brevlådan och har sett hur försvarsbolagen blivit årets vinnare på börsen. Det är svårt att få ihop med bilden av ett land som på allvar rustar sitt försvar.
Det här är en krönika och åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
Ett decimerat försvar
Efter årtionden av nedrustning ska Sverige nu bygga upp sitt försvar igen. På 60-talet kunde landet mobilisera omkring 800 000 soldater. Vi hade 37 fungerande brigader. I dag har vi två.
Om fem år ska vi ha fyra brigader och kunna mobilisera runt 90 000 personer.
Det är drygt tio procent av den förmåga Sverige en gång hade, trots att befolkningen då var betydligt mindre. Vi har monterat ned kunskap, infrastruktur och system som tog generationer att bygga upp. Att återskapa det kommer ta lång tid.
Min egen familjs historia illustrerar detta väl.
ANNONS
Morfar växte upp under andra världskriget och bildade familj under kalla kriget. Hans intresse för krig hängde med in i det sista. Över en kopp kaffe bläddrade vi i en bok om olika typer av pansarbrytande ammunition. Den gamle ingenjören hade fyllt boken med sina egna anteckningar.
Det är lätt att förstå att morfars generation byggde ett försvar i världsklass.
I pappas generation var lumpen också en självklarhet. Bland manliga 60-talister är det mer en fråga om var man “låg”, snarare än om man var med.
En generation senare behöver man bara titta på min stora skara kusiner för att förstå hur fort utvecklingen har gått. En kusin av sjutton har en grundläggande militärutbildning.
Fakta: Så många har gjort värnplikt i Sverige
Antalet personer som genomfört värnplikt har ökat sedan återinförandet 2017, men ligger fortfarande på nivåer som är låga i ett historiskt perspektiv.
-
2024: 7 426
-
2023: 7 310
-
2022: 5 500
-
2021: 5 800
-
2020: 5 000
-
2019: 4 600
-
2018: 3 700
-
2017: 900
Källa: Försvarsmakten
ANNONS
Senaste nytt
En på tjugo
När jag gick ut gymnasiet kallades värnplikten fortfarande allmän. I praktiken var den allt annat än det. Av en årskull på drygt 100 000 valdes omkring sex procent ut. Resten fick ingen militär utbildning alls.
Så har det sett ut i decennier, enligt Försvarsmaktens egna redogörelse av värnpliktens historia.
Resultatet är flera generationer som aldrig lärt sig vad krig kräver av ett samhälle. Kriget i Ukraina visar varför det är ett problem. När kriget bröt ut var den genomsnittlige soldaten drygt 30 år gammal. I dag är snittåldern betydligt högre.
ANNONS
Om ett krig bryter ut är det inte ungdomarnas eller våra snart fyra brigaders uppgift att bära hela bördan. Då är den även min, genom totalförsvarsplikten.
Ge oss en uppgift i försvaret
Det är därför det skaver när vi talar om vår upprustning, samtidigt som stora delar av befolkningen står helt utanför förberedelserna.
I dagarna har man kunnat läsa om Jan Emanuels försök att ansluta sig till hemvärnet. Jag tänker inte gå in på detaljer. Men impulsen bakom är begriplig. Hans vilja att bidra, den delar jag också.
Om hotet är så allvarligt som det sägs kan svaret inte vara att huvuddelen av befolkningen förblir outbildad och oförberedd. Alla kan inte bli soldater. Men alla kan inte heller stå bredvid.
Ett fungerande försvar kräver fler roller, fler utbildningsvägar och ett starkare civilt försvar.
Försvar kostar – låt mig betala priset
Och ja, det kommer att kosta pengar.
ANNONS
Att bygga upp försvaret är en permanent åtagande. Sådant ska inte lånefinansieras. Det säger till och med regeringens egna rådgivare. Ändå står vi där i dag.
Höj istället skatten. Att bidra ekonomiskt till försvaret är det minsta vi kan göra när så många av oss saknar utbildning, beredskap och en tydlig uppgift.
Sverige är fullt av kompetenta människor som kliver fram när det behövs. Men de flesta av oss behöver tydliga direktiv, som en utbildning och en plats i försvaret.
Min generation är inte byggd för krig. Det är ett problem vi behöver lösa nu. Inte den dag då det redan är för sent.
PS. I samband med att jag började skriva den här krönikan såg jag att hemvärnet i Uddevalla rekryterar personer utan värnplikt. Man tar in 100 personer till en militär utbildning på 6 veckor anpassad för hemvärnets uppgifter. Det låter som ett stort steg i rätt riktning.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS