Vi har inte krigat som nation på 200 år. Ändå är svenskars försvarsvilja högre än den är i många andra länder. Nu vet forskarna varför.
Högre vilja hos invandrare att försvara Sverige


Mest läst i kategorin
Fältkriget mot Norge 1814, några veckor långt och med den svensk-norska unionen som resultat, är den senaste gången Sverige deltagit i ett krig som aktiv krigförande nation.
Men trots att Sverige alltså inte krigat på 211 år är svenskars försvarsvilja högre än i många andra europeiska länder.
Nu har en ny studie av forskare vid Försvarshögskolan och Uppsala universitet försökt utreda vad som ligger bakom vår försvarsvilja.
Utgångspunkten här, som i många andra nutida sammanhang, är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Efter den blev frågan om människors vilja att försvara sitt land aktuell igen och viktig, inte minst för små och medelstora stater. Där är försvarsviljan en förutsättning för att ett totalförsvar ska fungera.
Svenska stridsbåten som får utländska officerare att häpna. Dagens PS
Svenskar och danskar
Vad de svenska forskarna nu har gjort är att via enkäter undersöka vad som ligger bakom viljan att försvara sitt land. 2 022 svenska medborgare och 1 953 danska har fått svara på frågor.
”Tidigare har man oftast tittat på allmän nationell stolthet som en enskild faktor, men vår forskning visar att den nationella identiteten är mångdimensionell. Olika aspekter av nationell identitet kan dra åt olika håll när det gäller försvarsvilja”, säger Ralph Sundberg vid Försvarshögskolan.

Senaste nytt
Invandrare har högre försvarsvilja
Nationell anknytning, kulturell stolthet, nationell chauvinism, det vill säga att man tycke Sverige är bättre än de flesta andra länder, liksom en kulturell eller medborgerlig syn på vad det är att vara svensk, har en positiv effekt på försvarsviljan.
”Det handlar alltså inte bara om en vag känsla av stolthet, utan även om mer konkreta upplevelser av samhörighet, kulturella värden och synen på vad det innebär att vara en del av nationen”, säger Ralph Sundberg.
Studien innefattar även svenskar med medborgarbakgrund.
”Vi tittar inte specifikt på den här gruppen i denna studie, men i en efterföljande studie har människor med invandrarbakgrund högre försvarsvilja än infödda i vissa avseenden”, berättar Sundberg.
”Okritisk patriotism” negativ faktor
För de mörka krafter som orerar om vad som är en ”riktig” svensk är rapporten ingen uppmuntrande läsning.
En etnisk syn på nationstillhörighet, att härkomst avgör om man uppfattas som en ”riktig” svensk, påverkar inte försvarsviljan. Dessutom visar studien att okritisk patriotism har en negativ effekt.
”Våra resultat visar att personer med en ”mitt land, oavsett rätt eller fel”-attityd faktiskt har lägre försvarsvilja än andra. Det går emot den traditionella föreställningen om att stark nationalism alltid stärker viljan att försvara landet”, konstaterar Ralph Sundberg.
”Sverige är unikt”
Till skillnad från Finland, Norge och Danmark har Sverige inte upplevt krig eller ockupation i modern tid. Ändå är försvarsviljan här högre hos oss än i många andra europeiska länder.
”Det gör Sverige till ett unikt fall. Vår forskning visar att det inte krävs en historisk erfarenhet av krig för att försvarsviljan ska vara stark. I stället ser vi att stolthet över landets demokrati, kultur och historia kan spela en avgörande roll”, säger Ralph Sundberg.
Ekonomiprofessorer: Kommande generationer kommer få betala. Dagens PS
Européer: Försvaret kan göra EU starkt igen. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.