Glöm traditionellt luftförsvar. Safran, Thales och MBDA går nu samman i projektet Syderal för att utveckla ett laservapen som neutraliserar drönare på flera kilometers avstånd. Med en kraftfull laserstråle som kan förstöra mål på några sekunder, siktar konsortiet på att leverera en operativ lösning till 2030.
Fransk jätte skjuter ner drönare med laser
Drönartekniken går i en rasande fart och Dagens PS följer den utvecklingen på sistone.
USA satsar på Ukraina
Det senaste i den utvecklingen är att USA vill använda ukrainska drönare, eftersom de är så bra.
Det kan innebära att ukrainska drönare kan komma att användas mot Iran.
Även andra länder som Turkiet visar upp sina färdigheter på sistone när det gäller drönarteknik, där landet skriver flyghistoria med banbrytande stridsdrönare.
Även Sverige vill givetvis vara med i det drönar-race som nu pågår och inte riskera att halka efter.
Regeringen har därför beslutat om en omfattande förstärkning av Sveriges militära förmåga genom investeringar på över fem miljarder kronor i obemannade drönarsystem och rymdkapacitet.
Teknikbolag går samman
I Europa är drönare ett superthett ämne och flera av Europas största försvars‑ och teknikföretag går nu samman för att utveckla ett nytt, avancerat lasersystem som ska kunna upptäcka och neutralisera drönare på långa avstånd.
Bakom den nya satsningen står ett konsortium bestående av de franska och europeiska aktörerna Safran, Thales, MBDA och den franska laser‑ och optikspecialisten CILAS. Denna sammanslutning har fått uppdraget att konstruera ett laserbaserat försvarssystem, känt internt bland deltagarna under arbetsnamnet Syderal – Système Laser de Défense de Nouvelle Génération.
Ska neutralisera drönare
Dess huvudsakliga mål är att neutralisera drönare, raketer och granatkastare på flera kilometers avstånd som L’usine Nouvelle har berättat.
Laserteknikens roll i modern försvarsutrustning har vuxit snabbt de senaste åren eftersom den erbjuder en rad fördelar jämfört med traditionella vapensystem.
En laserstråle kan riktas mycket precist, reagera nästan omedelbart, och har i praktiken nästan obegränsad “ammunition” så länge ström finns tillgänglig.
Låg kostnad
Dessutom är kostnaden per skott oerhört låg jämfört med konventionella missiler – bara några euro jämfört med tiotusentals för ett motsvarande luftförsvarssystem, vilket gör tekniken särskilt attraktiv mot hot som billiga drönare utgör.
Den största utmaningen är att uppnå en stråleffekt på flera tiotals kilowatt, vilket kräver att flera laserkällor kombineras. Att bibehålla strålen över långa avstånd är också avgörande, med hänsyn till väderförhållanden som dimma och snö.
Klart inom kort
Ett sådant första försvarssystem ska stå klart inom 4 år.
På europeisk nivå ses detta initiativ som en del i en bredare satsning på strategisk teknisk autonomi – det vill säga att minska beroendet av utländsk försvarsteknik genom att utveckla starka, inhemska alternativ.
Projektet stöds av europeiska forskare och industrin, och ingår i en serie initiativ för att förstärka EU:s gemensamma försvarsförmåga.
Det nya samarbetet kommer i tider då även Sverige som sagt måste förbereda sig på allt fler drönarttacker. Nyligen bekräftade bland annat Försvarsmakten att en drönare som observerats utanför Malmö hamn var rysk.
Missa inte:
Ukrainsk drönare hittade “militärbas” – fick en oväntad överraskning. Dagens PS
Finsk drönare med patenterad propeller väcker globalt intresse. Dagens PS
