Forskare ser överhängande risk för att väderfenomenet El Niño återvänder under 2026 – väderkaoset bär med säkerhet med sig enorma ekonomiska förluster för globala marknader.
Väderkaos hotar världsekonomin 2026
Enligt rapporter från USA:s myndighet för havs- och atmosfärforskning, NOAA, är det 50–60 procents sannolikhet att El Niño utvecklas under perioden juli till september i år.
Samtidigt befinner vi oss just nu i en svag La Niña-period som forskare menar bör övergå till neutralt läge under tidig vår. Dock varnar NOAA för att osäkerheten i modellerna fortfarande är betydande, eftersom prognoser som görs så här tidigt på året generellt har lägre träffsäkerhet.
Vad är El Niño och La Niña?
El Niño (spanska för pojken) och La Niña (spanska för flickan) är två kontrasterande väderfenomen som bildas i Stilla havet, men påverkar vädret runt om hela jorden.
I vanliga fall blåser vindarna i Stilla havet från öst till väst, och varmt ytvatten knuffas mot västra delarna av världshavet.
Läs mer: Skräpön i Stilla havet så stor att den har eget djurliv
El Niño kallas fenomenet som innebär att de vanliga vindarna försvagas eller helt vänder håll, vilket bär med sig varmare vatten i Stilla havets östliga delar.
La Niña däremot innebär starkare vindar från öst till väst, vilket ger varmare vatten ännu längre västerut – kring Australien och sydöstra Asien. Samtidigt dras kallt bottenvatten upp och kyler ner temperaturen runt Syd- och Nordamerika.
Så blir vädret: ”Ökad nederbörd och tillfälliga översvämningar”
El Niño kan har tendensen att förstärka värmeböljor i tropikerna, vilket är anledningen till att El Niño-år ofta hör till de varmaste som uppmätts. Meteorologer bedömer att en typisk El Niño-händelse vanligtvis leder till en tillfällig ökning av den globala medeltemperaturen med cirka 0,1–0,2 °C.
“El Niño tenderar också att dämpa nederbörden över större delen av de tropiska landområdena”, säger Kieran Hunt, klimatforskare vid National Centre for Atmospheric Science i Storbritannien, i en intervju.
”Detta innebär att monsunregnen i Asien, Afrika och Sydamerika tenderar att bli torrare än normalt. Fenomenet förknippas också med ökad nederbörd och tillfälliga översvämningar i södra USA, Peru, Argentina, södra Europa samt i Kenya och Uganda”, konstaterar han vidare.
Världsekonomin tar stryk
Tidigare studier visar att El Niño ger minskad ekonomisk tillväxt och att det i närtid ger variationer i råvarupriser.
Långsiktiga effekter finns fortfarande förhållandevis lite forskning kring. Därför analyserade forskare vid Dartmouth hur den globala ekonomin utvecklades under årtiondena efter El Niño-perioderna 1982–1983 och 1997–1998.
Resultaten tyder på att den ekonomiska tillväxten dämpades i mer än fem år efter båda händelserna. Enligt forskarnas beräkningar innebar detta kostnader för världsekonomin på cirka 4 100 miljarder dollar respektive 5 700 miljarder dollar.
”Vi kan med säkerhet säga att samhällen och ekonomier absolut inte bara drabbas av ett bakslag och sedan återhämtar sig, kommenterade den dåvarande doktorskandidaten Christopher Callahan när forskningsrapporten släpptes 2023. Han tillade också att deras data tyder på att en ekonomisk nedgång efter El Niño kan vara i upp till 14 år – eller längre.
”I tropiska områden och på platser som påverkas av El Niño ser man ett bestående mönster där tillväxten fördröjs i minst fem år, säger han. Den samlade kostnaden för dessa händelser har aldrig fullt ut kvantifierats – man måste räkna in all dämpad tillväxt framöver, inte bara under själva perioden då fenomenet pågår.”
