Torka och smog ställer till problem på flera håll i världen, inte minst i Asien. Det har fått fler länder att experimentera med molnsådd.
Moln sprejas med kemikalier för att skapa mer regn
Allt fler länder tar till molnsådd i ett försök att påverka när och var regnet faller.
Metoden, som utvecklades redan på 1940-talet, används i dag i över 50 länder enligt World Meteorological Organization.
Bakgrunden är växande vattenbrist, mer extrema vädermönster och ökande behov av att hantera luftföroreningar. Men hur effektivt är det egentligen i verkligheten?
Kina har investerat stort
Tekniken går ut på att sprida små partiklar, oftast silverjodid, i befintliga moln för att öka deras förmåga att producera nederbörd i form av regn eller snö.
Effekten är begränsad i både tid och rum, men uppskattas kunna öka den lokala nederbörden med mellan 5 och 15 procent.
Bland de länder som satsar stort finns Kina, som uppges ha världens största vädermodifieringsprogram och investerat motsvarande omkring två miljarder dollar mellan 2014 och 2021.
Blandade resultat
Även Saudiarabien har lagt betydande resurser på regional molnsådd, medan Iran nyligen genomförde insatser över Urmiasjöns avrinningsområde för att lindra en svår torka.
I Indien har myndigheter testat molnsådd för att försöka minska den svåra smogen i huvudstaden New Delhi, skriver BBC.
Resultaten har varit blandade, delvis på grund av otillräcklig luftfuktighet, men vissa mätningar visade en minskning av partiklar i luften.
Intresset ökar
Intresset har också ökat i USA, där privata aktörer expanderar snabbt. Ett exempel är det Kalifornienbaserade bolaget Rainmaker, som fokuserar på att förstärka snöfall i västra USA för att stärka vattenreserverna.
Företaget har vuxit kraftigt det senaste året, vilket speglar en bredare trend av ökade investeringar i tekniken.
Forskare pekar på att förbättrade mätmetoder gjort det lättare att i realtid analysera effekterna av molnsådd, något som tidigare varit svårt och bidragit till minskat intresse under 1970- och 80-talen.
Finns frågetecken
Samtidigt kvarstår kontroverser.
Kritiker lyfter fram osäkerheter kring miljöpåverkan, svårigheter att fastställa exakt hur mycket nederbörd som skapats samt potentiella geopolitiska spänningar om länder anklagar varandra för att påverka vädersystem över gränser.
Enligt FN:s väderorgan finns inga tydliga belägg för negativa hälso- eller miljöeffekter från silverjodid i tidigare projekt, men frågan om långsiktiga och gränsöverskridande effekter kommer att fortsätta att granskas.
