Det växande hotet mot din chokladkaka

Exporten hotas

”Detta nederbördssystem har stöttat den globala kakaoindustrin i årtionden, och nu håller den miljömässiga tjänsten på att bryta samman”, säger Joanne Bentley, molekylär ekolog och författare till studien.

”Koldioxidlagring, biologisk mångfald, vatten, tjänster, värmeskydd, temperaturreglering – allt detta är faktorer som medför reella ekonomiska risker om de går förlorade, tillägger Joanne Bentley.

Det fanns en ”ganska livlig akademisk debatt om hur man modellerar” dessa effekter, sade Dominic Moran, professor i jordbruks- och resursekonomi vid universitetet i Edinburgh, och påpekar att den nya studien bidrar till att fylla ett tomrum i forskningen om Kongobäckenets regnskog.

Fler prishöjningar att vänta

Studien kombinerar avskogningstrender, regionala klimatmodeller och data om grödornas respons för att bedöma hur minskad nederbörd skulle kunna störa kakaoproduktionen i nio producentländer. 

Läs mer: Priset förändrar chokladen: Kan vi leva utan kakao? (Dagens PS)

Resultaten tyder på att avverkningen av dessa skogar skulle kunna minska nederbörden i Västafrikas kakaobälte med upp till 20 procent under kritiska odlingssäsonger, vilket hotar skördarna som ligger till grund för tre fjärdedelar av den globala kakaotillgången.

Kakaopriserna har stigit kraftigt under de senaste åren då sjukdomsutbrott och ogynnsamma väderförhållanden, orsakade av klimatförändringar i Elfenbenskusten och Ghana, har krossat skördarna. När priserna nådde rekordhöga nivåer – priset på en 100 g chokladkaka steg med 35 procent i delar av Europa – minskade konsumenternas efterfrågan.

Vad händer med nederbörden?

Regnskogar reglerar nederbörden. Träd drar upp grundvatten genom sina rötter och släpper ut det genom sina blad, vilket skapar moln och upprätthåller en självförstärkande cykel av nederbörd. Träden i Kongobäckenet genererar upp till 83 procent av den lokala nederbörden – mer än i Amazonas – vilket håller skogen fuktig och upprätthåller kontinuerlig nederbörd. 

Säsongsväderbälten transporterar sedan denna fukt västerut och tillför nästan en femtedel av nederbörden i Västafrika, inklusive Elfenbenskusten och Ghana, hjärtat av världens kakaobälte.

När skogarna avverkas försvagas denna ”regnpump”. Avskogning minskar inte bara fuktproduktionen, utan förändrar också regionala vindmönster, vilket försvagar Västafrikas monsunströmmar.

Läs mer: Din tjänstepension ska dämpa klimathotet (E55)

Kongobäckenet har redan förlorat cirka 10 procent av sin trädtäcke sedan 2000 och avskogningen accelererar nu, driven av småskaligt

jordbruk, avverkning och träkolproduktion. Mer än hälften av träden ligger i Demokratiska republiken Kongo, som förlorade mer än 1,2 miljoner hektar skogstäcke bara under 2024. 

Om den nuvarande takten fortsätter kan 27 procent av skogen vara förstörd år 2050 – en nivå som forskare varnar för kan driva regionen över en kritisk tipppunkt, vilket leder till ihållande torrare förhållanden både lokalt och i hela Västafrika.

Kakao är en av de mest regnberoende grödorna i tropikerna. Den odlas nästan uteslutande av småbrukare i fuktiga ekvatoriella zoner, och den afrikanska produktionen är beroende av regn snarare än bevattning, och skörden kollapsar när torkan sätter in.

Länderna kan påverkas stort

Zero Carbon Analytics beräknar att de kumulativa förlusterna till 2050 kan uppgå till 1,6 miljoner ton i Elfenbenskusten – cirka 80 procent av den nuvarande produktionen – och ytterligare 866 000 ton i Ghana, 377 000 ton i Nigeria och 205 000 ton i Kamerun. Kakao står för ungefär en tredjedel av exportintäkterna i Elfenbenskusten och mer än hälften av jordbruksexporten i dess grannländer, vilket gör deras ekonomier mycket utsatta.

Prispåverkan skulle bli global. Studien uppskattar att kakao kan nå 68,10 dollar per kilo år 2050, nästan sex gånger nivån för 2030, där avskogningen står för cirka 40 procent av ökningen. 

Utan ytterligare skogsförluster skulle priset 2050 ligga närmare 41 dollar. Europa, världens största kakaoimportör, skulle stå för en stor del av kostnaden, enligt studien. Om transportvolymerna förblir oförändrade skulle avskogningen ensam kunna öka EU:s importkostnader med 33,8 miljarder dollar per år fram till 2050.

Europa får betala

Nederländerna, Belgien och Tyskland skulle se årliga ökningar på 13,1 miljarder dollar, 6 miljarder dollar respektive 4,4 miljarder dollar, vilket skulle öka de kumulativa extra kostnaderna till cirka 256 miljarder dollar jämfört med 2025 – nästan dubbelt så mycket som den globala industrins marknadsvärde 2024. Alla forskare är inte överens om omfattningen av dessa risker. Moran sa att sådana uppskattningar kan bortse från hur jordbrukare och kakaoindustrin skulle kunna anpassa sig till ett förändrat klimat.

Läs mer: Brist på kakao hotar kända pralinen: “Hantverk går förlorade” (Realtid)

Några stora chokladtillverkare har redan börjat anpassa sina strategier. Barry Callebaut, tillverkare av högkvalitativ choklad och kakaoprodukter, som förlorade 20 procent av sitt marknadsvärde förra året under kakaokrisen, investerar i nya områden utanför Västafrika, särskilt i Latinamerika, där nederbörden är mer stabil och avkastningen mindre volatil.

Forskare vid Zero Carbon Analytics hävdar att effekterna förblir hanterbara fram till början av 2030-talet, men accelererar kraftigt efter 2040, när nederbördssystemen försämras och

Kongobäckenets roll som regional fuktkälla kollapsar. De konstaterar också att förebyggande åtgärder skulle vara mycket billigare än att inte göra något.