Geopolitiken ritas om i grunden under loppet av några dramatiska timmar. Rapporter bekräftar nu att landets högste ledare, Ayatollah Ali Khamenei, dödats i vad som beskrivs som den mest omfattande interventionen i regionen på decennier.
Khamenei död – men frågan är vad som är nästa steg?
Vid lunchtid lokal tid igår bröt Donald Trump tystnaden på Truth Social och förklarade att ”en av historiens mest ondskefulla människor är död”.
Bekräftelsen om Khameneis bortgång har skickat chockvågor genom de globala finansmarknaderna och försatt Mellanöstern i ett tillstånd av total ovisshet.
Förutom den högste ledaren rapporteras även försvarsminister Aziz Nasirzadeh och flera toppskikt inom Revolutionsgardet (IRGC) ha eliminerats.
En maktbalans i spillror
Beslutet att slå till nu, mitt under pågående men vacklande diplomatiska samtal om Irans kärnkraftsprogram, markerar ett radikalt brott med tidigare amerikansk policy.
Kritiker menar att Trump, pådriven av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, har öppnat en Pandoras ask.
”Detta är inte bara en begränsad militär operation; det är ett uttalat försök till regimskifte,” beskriver en en senior analytiker vid Washington-baserade tankesmedjor till CNN.
Vad händer nu?
Alexander Stubb påpekar samtidigt att attackerna mot Iran påverkar läget i hela Mellanöstern och att läget i regionen är ”mycket skört”.
Iran stödjer terrororganisationer som Hamas och Hizbollah och de är nu i en svag position, vilket kan påverka arabvärldens syn på Iran-attacken.
”Det kan alltså finnas sådana arabstater som är nöjda med att dessa attacker sker”, säger Stubb.
Rysslands reaktion är i princip ointressant, enligt den finske presidenten, eftersom landets världspolitiska position är så försvagad i dag.
Frågan som nu hänger i luften är vad som händer i det vakuum som uppstått.
Iran har under decennier byggt upp en komplicerad maktstruktur som vilade på Khameneis absoluta auktoritet.
Nu finns en stor risk att landet att kastas in i ett inbördeskrig mellan lojala fraktioner av Revolutionsgardet och en befolkning som vid upprepade tillfällen visat sitt missnöje med regimen.
Retaliation och oljemarknadens nerver
Svaret från Teheran lät inte vänta på sig. Under lördagskvällen avfyrades svärmar av ballistiska robotar och drönare mot amerikanska baser i Qatar, Bahrain och Förenade Arabemiraten.
Rapporter strömmar även in om nedslag nära civila mål i Israel, trots landets omfattande luftförsvar.
För energimarknaden är situationen kritisk. Trots Irans hot om att stänga Hormuzsundet fortsätter oljetankers att röra sig genom regionen, men försäkringspremierna har skjutit i höjden.
Investerare befarar att en utdragen konflikt kommer att strypa utbudet och pressa upp råoljepriset till nivåer vi inte sett på åratal.
Analys: Trumps största risktagande
För Donald Trump är detta hans politiska livs största chansning. Genom att eliminera Irans högsta ledning har han uppfyllt ett gammalt vallöfte om att ”krossa hotet från Teheran”, men han saknar enligt analytiker en tydlig exitstrategi.
Om inte en stabil övergångsregering snabbt kan etableras riskerar USA att bli djupt involverat i ännu ett utdraget krig i Mellanöstern, något som kan kosta både tusentals liv och miljarder dollar.
Världen håller andan. Det vi ser är inte bara slutet på en era i iransk historia, utan början på en ny, extremt volatil fas i global geopolitik.
