Iran-krisen och den växande konflikten i Mellanöstern hotar att skapa de största störningarna på gasmarknaderna sedan 2022.
Kaos på gasmarknaden i Iran-krisens spår
En konflikt som växer i Mellanöstern, i spåren av helgens utbrott mellan Iran å ena sidan, Israel och USA å andra sidan, kan skapa den största störningen på gasmarknaderna sedan 2022.
Då invaderade Ryssland Ukraina och vände upp och ner på den globala handeln.
Irans grannländer, som Qatar, är några av världens viktigaste producenter och dessutom är regionen även en viktig leveransväg.
20 procent av exporten av flytande naturgas går genom Hormuzsundet, en avgörande flaskhals för global energi.
Alexander Stubb om Iran: ”Allvarligt och kan eskalera”. Dagens PS
Handeln i stort sett stoppad
Handeln med flytande naturgas, LNG, den smala vattenvägen är nu i stort sett stoppad helt, enligt aktuella fartygsspårningsdata.
Asiatiska köpare, vilka tar ungefär en fjärdedel av sin LNG från Qatar, som är världens näst största leverantörer, har nu kontrollerat med leverantörer vilka alternativ som kan finnas tillgängliga.
Egypten försöker under tiden tidigarelägga leveranser sedan leverantören Israel stängt vissa fält.
”All marin aktivitet i Homuzsundet kommer att vara särskilt positiv, liksom all utveckling av Qatars LNG-produktion”, säger Tom Marzec-Manser, chef för Europa, LNG och gas hos Wood Mackenzie.
Attacken på Iran kan bli en mardröm för dina placeringar. Dagens PS
Asien i samma situation nu
Rysslands invasion av Ukraina 2022 skapade en total oro i den internationella gashandeln, vilket avskar Moskva från dess största exportmarknad, underblåste volatiliteten och utlöste en rekordhög prisökning i Europa och på andra håll.
Nu är Asien särskilt sårbart för likartade ringeffekter från Irankrisen.
Mer än fyra femtedelar av Qatars LNG levererades till asiatiska köpare förra året, med Kina som den största köparen.
Kina tog nästan en tredjedel av sin import från landet. Indien är den näst största importören.
Transporter till Asien – och Europa – måste passera genom Hormuzsundet. Hittills har minst 11 LNG-tankfartyg som går till eller från Qatar pausat sina resor för att undvika vattenvägen, enligt fartygsspårningsdata.
Oljepriset pressas uppåt av attacken mot Iran. Dagens PS
”Finns inget alternativ”
Den mindre exportören Förenade Arabemiraten skickar också sin LNG-export genom sundet.
”Det finns ingen ersättning”, säger Anne-Sophie Corbeau, forskare vid Columbia Universitys Center on Global Energy Policy.
”Kommer priserna att stiga mer i Asien eller i Europa? Europa är mindre exponerat, men har låga lagringsnivåer. Det beror också på hur mycket som omdirigeras till Asien.”
Nippon Yusen, en stor japansk LNG-fartygsägare och förvaltare, har instruerat sina anslutna fartyg att undvika området runt Hormuzsundet, enligt en talesperson för företaget.
Mitsui OSK Lines, ett annat stort japanskt LNG-företag, har instruerat fartyg att vänta i säkra vatten, medan Kawasaki Kisen Kaisha bekräftar att de hade beordrat fartyg i Persiska viken att vara i beredskap.
Riskerna ökar snabbt
Om konflikten drar ut på tiden och störningarna i sjöfarten fortsätter kommer riskerna att öka snabbt för LNG-produktionen.
Produktionen kräver stadig export för att flytta bränsle genom anläggningen eller tvingas att minska produktionen.
Kinesiska importörer är bland dem som gör sista minuten-samtal i helgen för att överväga alternativa leveranser om Irans ansträngningar att begränsa sjöfarten fortsätter, säger handlare.
Räknar med högre priser
Handlare i Indien, Japan och på andra håll förbereder sig också för högre priser – och det är inte bara spotpriser.
Långsiktiga LNG-kontrakt är vanligtvis kopplade till råolja, så en ökning av Brent-olja kommer också att göra gas dyrare för asiatiska konsumenter.
En annan potentiell tryckpunkt kommer att vara Turkiet, som importerar gas via rörledningar från Iran.
Liksom Egypten kan landet tvingas köpa mer flytande naturgas (LNG) om viktiga flöden begränsas till följd av den pågående konflikten, vilket ökar press uppåt på priserna för leveranser av kyld gas till sjöss.
Khamenei död – men frågan är vad som är nästa steg? Dagens PS
