Just nu är det Japan som är i skottgluggen för Kina. Landets uttalande om stöd till Taiwan föll inte i så god jord.
Japans Taiwan-uttalande möts med importstopp och resevarningar
Roland Klinga
Uppdaterad: 10 dec. 2025Publicerad: 10 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Kinas diplomatiska vrede tycks följa en egen energilag: mängden ilska är konstant, men måltavlorna skiftar. ”På senare tid har länder som Kanada och Sydkorea fått lämna Pekingregimens hundkoja”, skriver The Economist i en analys av läget.
I stället är det Japan som åter hamnat i skottgluggen, sedan premiärminister Takaichi Sanae i november antytt att Japan kan komma att använda militära medel om Kina angriper Taiwan.
Importstopp
För Peking var uttalandet en röd linje. En kinesisk talesperson kallade kommentarerna ”en grov inblandning i Kinas interna angelägenheter, särskilt allvarlig med tanke på Japans historiska aggression”.
Reaktionen lät inte vänta på sig: Kina införde importstopp på japanska skaldjur, avrådde kinesiska medborgare från att resa till Japan och stoppade japanska film- och musiklanseringar.
Läs mer:Kina låste radar på japanskt flyg – nu flyger de hårda orden (Dagens PS)
Trots de hårda tongångarna leder Kinas ekonomiska motåtgärder sällan till att andra länder backar. Takaichi har inga planer på att ta tillbaka sitt uttalande. Tvärtom har Kinas reaktion stärkt hennes ställning på hemmaplan, menar The Economist.
Även i andra fall har Pekings påtryckningar haft begränsad direkt effekt. Sydkorea gick exempelvis vidare med installationen av det amerikanska missilförsvaret THAAD, trots kraftiga kinesiska sanktioner. Och trots Litauens konflikt med Kina kring öppnandet av ett taiwanesiskt representationskontor har landets export till Kina sakta återhämtat sig.
ANNONS
Senaste nytt
Begränsad effekt
ANNONS
Men skärskådar man den längre historien blir logiken tydligare. Efter ett antal möten mellan västledare och Dalai Lama i början av 2000-talet blev många regeringar betydligt mer försiktiga – ett exempel på hur kinesiska reaktioner kan ge avskräckande effekt.
”Kina vill göra sina röd linjer synliga, tydliga och svåra att missa”, säger en diplomat i Peking till The Economist.
Kostnaden för Kina är i regel begränsad, då importstopp och resevarningar kan kompenseras med handel och turism från andra länder. För de drabbade företagen i målländerna kan konsekvenserna däremot bli kännbara med tanke på Kinas marknadsstorlek, menar The Economist.
Läs mer: Japans svåra balansgång om Kina invaderar Taiwan (Dagens PS)
Kinas rykte tar ofta skada när landet använder ekonomiskt tvång. I Kanada, Australien och Sydkorea har opinionen mot Kina blivit varaktigt negativ. Detta gör det svårare för regeringar att närma sig Peking, även när de politiska intressena talar för det.
Kina tycks dock acceptera priset. Att framstå som en ”ibland besvärlig stormakt” är, enligt landets ledning, ett mindre problem än risken att andra länder öppet utmanar dess intressen.
”Först och främst i Taiwanfrågan”, enligt The Economist.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
Roland Klinga
Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS