I snart två veckor har gatorna i Teheran fyllts av demonstranter. Samtidigt har Iran till stora delar stängt ner internet och isolerat landet från omvärlden. Det som nu utspelar sig beskrivs som de största regimkritiska protesterna på flera år – och ingen vet hur det slutar.
Iran vid ett vägskäl – detta kan hända härnäst
Matilda Habbe
Uppdaterad: 10 jan. 2026Publicerad: 10 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Demonstrationerna inleddes den 28 december när butiksägare i Teheran gick ut på gatorna i ilska över en rekordlåg valuta och en inflation på 40 procent.
Missnöjet har snabbt spridit sig till flera städer runt om i landet. Demonstranterna protesterar mot stigande levnadskostnader, utbredd fattigdom och vad de beskriver som statligt vanstyre och korruption. Slagord som kräver ekonomisk rättvisa och ett slut på regimen har hörts på gatorna.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Hittills uppges minst 62 personer ha dött, enligt uppgifter från SVT. Omfattningen är dock svår att verifiera på grund av de kraftiga kommunikationsbegränsningarna.
USA:s president Donald Trump har kallat utvecklingen för ”de största protesterna jag någonsin sett”, ett uttalande som fått stor internationell uppmärksamhet.
Men bakom rubrikerna växer osäkerheten. Analytiker hos Euronews har pekat ut möjliga scenarier för vad som väntar Iran.
Hårdare repression när protester blir ”säkerhetshot”
Ett av de mest sannolika scenarierna är enligt Euronews att regimen slår tillbaka med ännu hårdare kraft. Irans högsta nationella säkerhetsråd har varnat för ett “mycket beslutsamt svar” och hävdar att protesterna har kapats av yttre krafter, med stöd från Israel och USA.
Genom att rama in demonstrationerna som ett hot mot nationell säkerhet öppnar myndigheterna för mer omfattande våld, menar kritiker. I stället för missnöjda medborgare beskrivs demonstranterna som verktyg för fiender.
ANNONS
Säkerhetsstyrkor ska nyligen ha öppnat eld mot demonstranter i Zahedan, trots uppmaningar om återhållsamhet från lokala religiösa ledare. För många bedömare är det ett tecken på att möjligheten till dialog håller på att stängas.
Missa inte: Gruvjättar i samtal – kan bli störst i världen. Realtid
ANNONS
Senaste nytt
Sprickor i säkerhetsstyrkorna – eller total mobilisering
Ett annat möjligt scenario handlar om hur polis och militär agerar om protesterna fortsätter.
Enligt Euronews pekar flera analytiker på att den ekonomiska krisen, återkommande uppgifter om korruption och bilden av elitens privilegier kan börja underminera lojaliteten även inom säkerhetsstyrkorna.
I ett sådant läge kan sprickor uppstå i leden, särskilt om protesterna sprider sig till symboliskt viktiga platser. Det skulle i sin tur försvaga regimens möjligheter att kontrollera situationen.
Samtidigt finns ett motsatt alternativ. Vissa bedömare menar att utvecklingen i stället kan leda till att Revolutionsgardet, IRGC, väljer att ingripa fullt ut. Ett sådant steg kan slå ner protesterna på kort sikt, men enligt analytikerna också öka risken för interna avhopp om konflikten drar ut på tiden.
Euronews konstaterar att någon avgörande förändring i maktbalansen ännu inte har skett men att säkerhetsstyrkornas vägval är en nyckelfråga för hur krisen utvecklas.
Internetkrig och total isolering
ANNONS
Parallellt med den fysiska repressionen har staten slagit till digitalt. Internet har i perioder varit nästan helt nedstängt. Experter som Euronews hänvisar till spekulerar även i att Iran kan försöka störa satellitkommunikation, däribland Starlink.
Om det stämmer markerar det en ny nivå av informationskontroll, och visar hur allvarligt regimen ser på hotet från protesterna.
Läs även: Hemliga planen: Hit skulle kungen fly om kriget kom. Dagens PS
Pahlavi, Trump och en förändrad retorik
Donald Trumps positiva ord om kronprins Reza Pahlavi, son till Irans siste shah, har gett krisen ytterligare en dimension. Även om ett planerat möte uppges ha ställts in, noterar flera analytiker att stödet för Pahlavi bland demonstranter har varit större än väntat.
Enligt Euronews hörs nu slagord som riktar sig direkt mot den högsta makten i landet – och i vissa fall öppna referenser till monarkin. Det är en stor skillnad jämfört med tidigare protestvågor.
Samtidigt har Irans högste ledare Ali Khamenei slagit fast att systemet ”inte kommer att backa”. I statlig tv har han kallat demonstranterna för ”upprorsmakare” och hävdat att protesterna tjänar Trumps intressen.
Ett avgörande ögonblick
Euronews landar i att risken för eskalerande våld nu ökar. Men med stora delar av Iran avskuret från internet är bilden fragmentarisk. Hur starka protesterna verkligen är – och om de kan förändra maktbalansen – återstår att se.
ANNONS
Det enda som framstår som säkert är att Iran befinner sig i ett av sina mest avgörande ögonblick på många år.
Läs också: USA och Ryssland har mötts om Ukraina. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS