USA:s attacker mot Iran och mordet på ayatolla Ali Khamenei kommer att få Putin att bli än mer besatt av att vinna i Ukraina. Här är förklaringen.
"Iran-attack gör Putin mer besatt av Ukraina"

Vid det förra tillfället USA och Israel bombade Iran, frågade en reporter Rysslands president Vladimir Putin hur han skulle reagera om Irans högste ledare dödades i en attack.
”Jag vill inte ens diskutera det”, svarade Putin.
Mindre än nio månader senare, efter att ayatolla Ali Khamenei mördats i en attack från Israel och USA, blev Putin tvungen att svara.
Putin fördömde attacken och mordet på Khamenei som ”mord…begått i cynisk strid mot alla normer för mänsklig moral och internationell rätt”.
Han kan ta makten i Iran efter kriget. Dagens PS
Utlöser djupa instinkter
Mordet utlöser två av Putins djupaste instinkter, menar analytiker. Dels hans djupt rotade paranoia om sin egen livslängd och dels hans strävan efter politisk överlevnad.
Den senare definierar Putin som seger över Ukraina – oavsett kostnaden.
Putins reaktion på attacken i Iran var starkare än när en annan tidigare allierad, Venezuela president Nicolás Maduro, kidnappades av USA tidigare i år.
I ryska kretsar var det dock en annan jämförelse, en annan diktators fall, som aktualiserades efter Khameneis död.
Libyens ledare, Muammar Gaddafi, misshandlades till döds filmad med mobiltelefon, efter en Nato-ledd intervention 2011.
”De visade hela världen hur han dödades, täckt av blod”, sade Putin, måttlöst arg, under en presskonferens som sändes i tv. ”Är det demokrati?”
Fraktkaos hotar – kriget i Iran ritar om sjökartan. Dagens PS
Bröt med väst – kväste opposition
Året därpå återvände Putin till presidentposten efter att ha mellanlandat som premiärminister.
Han tog jobbet för att bryta med väst och utrota opposition i Ryssland, en opposition han anklagade för att samarbeta med Rysslands fiender.
”Det var just Gaddafis död som blev en vändpunkt i rysk politik, både utrikes och inrikes”, skriver Alexander Baunov vid Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin.
Att USA och Europa skulle tillåta att en global ledare störtades så brutalt sågs av Putin, en före detta KGB-agent, som ”höjden av förräderi”, enligt Baunov.
De senaste händelserna kommer bara att fördjupa Putins paranoia, menar analytiker.
Störtandet av två ryska allierade – Maduro och Khamenei – i snabb följd fick Kreml-kommentatorer att bryta mot vad som har varit en informell regel sedan Donald Trumps återkomst till Vita huset, att inte öppet kritisera USA eller dess president.
Samtidigt vill man behålla den goda relationen till USA av skäl knutna till Ukraina och kriget där.

”Trump hans bästa vapen i Ukraina”
”Hans största vapen i den konflikten har varit Trump-administrationens vilja och förmåga att sätta press på ukrainarna och européerna”, säger Sam Greene, professor i rysk politik vid King’s College London.
”Och därför finns det absolut ingen anledning för honom att ge upp det vapnet.”
För Ryssland har kriget i Iran krasst uttryckt flera fördelar. Högre oljepriser, oenighet mellan Europa och USA om konsekvenserna av kriget och ett fokus som flyttas från Ukraina, är några av dessa plus i kanten.
Iran-kriget: Svenskt fartyg träffat i Bahrain. Dagens PS
Två vägar att lämna för Putin?
Ändå kvarstår Putins paranoia på ett annat plan. När allierade, starka ledare omkring honom faller ökar Putins rädsla, påpekar Politico.
Den ryske presidenten vet lika väl som alla andra att diktatorer som samlar lika mycket makt och så länge som Putin har, tenderar att lämna sitt ämbete på ett av två sätt, sa Sam Greene.
”Antingen till en cell eller i en kista.”
Iran-krisen: Är ditt flyg hotat eller inställt? Det här gäller. Dagens PS





