IMF går till hårt angrepp mot Kinas exportmodell och varnar för globala obalanser, deflation och växande skulder.
IMF ryter till mot Kina – ”byt spår innan tåget spårar ur”
Mitt under det kinesiska nyårsfirandet skickade Internationella valutafonden (IMF) en ovanligt skarp signal till Peking.
Landets exportdrivna tillväxtmodell, som gjort Kina till världens näst största ekonomi, riskerar nu att skapa allvarliga globala obalanser. Samtidigt som den egna ekonomin försvagas. Det berättar Dagens Næringsliv.
Det här är inte första gången IMF varnar Kina. Tidigare hoar det bland annat handlat om de statliga stimulansernas effekter på landets ekonomi. Något som Dagens PS har tagit upp tidigare.
Ovanligt skarp ton
I IMF:s färska så kallade Article IV-rapport, publicerad i veckan, tecknar fonden bilden av en ekonomi som växer på omvärldens bekostnad. Tonläget är mer direkt än vanligt från en institution som annars väger sina ord noga.
Tidpunkten är också känslig. Om bara några veckor samlas den nationella folkkongressen i Peking för att slå fast ramarna för 2026 års budget och ange nytt tillväxtmål.
Läs mer: IMF: Utan rätt åtgärder riskerar Kina kollaps (Dagens PS)
IMF ägnar enligt Dagens Næringsliv stort utrymme åt det man kallar ”yttre obalanser”. Ett begrepp som nämns över tio gånger i årets rapport, jämfört med ingen gång i fjol.
Under 2025 nådde Kinas varuöverskott 1 200 miljarder dollar, den högsta nivån någonsin. Bytesbalansöverskottet uppskattas till 3,7 procent av BNP, mer än dubbelt så högt som fondens tidigare prognos.
Nästan en tredjedel av fjolårets tillväxt kom från nettoexport. För omvärlden innebär det att kinesisk överkapacitet pressas ut på världsmarknaden. Det ofta med stöd av statliga subventioner och en valuta som IMF bedömer vara kraftigt undervärderad.
”Fondens stab uppskattar att yuanen (RMB) är omkring 16 procent undervärderad mätt som handelsvägd och inflationsjusterad kurs. Detta fungerar som ett dolt exportstöd som straffar handelspartner”, heter det i rapporten enligt Dagens Næringsliv.
IMF varnar dessutom för att Kinas överskott snart kan motsvara en procent av globalt BNP. Det är det största överskottet något enskilt land haft i modern tid.
Stora statliga stöd
Enligt IMF uppgår direkta och indirekta stöd till prioriterade sektorer till cirka 4 procent av BNP. Som jämförelse låg EU-ländernas samlade statsstöd 2022 kring 1,5 procent.
Särskilt satsningarna på grön teknik och elbilar har mötts av tullar från både USA och EU, som ser stöden som ett hot mot den egna industrin.
Kinas representant i IMF:s styrelse, Zhengxin Zhang, slår dock tillbaka. Han menar att exportökningen 2025 främst drevs av ”konkurrenskraft och innovationskapacitet”. Det plus tidigarelagda leveranser på grund av osäkerhet kring USA:s handelspolitik.
Enligt ett uttalande som Bloomberg hänvisar till anser han att IMF:s beräkningar av överskottet är ”orimligt stora”.
Läs mer: Tullhoten bet inte – Kinas exportmaskin rusar igen (Dagens PS)
Samtidigt brottas Kina med deflation. Konsumentpriserna stod i genomsnitt stilla förra året och BNP-deflatorn fortsätter falla. En huvudorsak är den djupa fastighetskrisen, där fallande bostadspriser urholkar hushållens förmögenheter och förtroende.
Förändring i kulturen
IMF uppmanar centralregeringen att finansiera färdigställandet av avstannade bostadsprojekt och att stärka pensions- och sjukvårdssystemen för att minska hushållens höga sparande.
Men fonden varnar också för den växande statsskulden, som uppskattas till 127 procent av BNP, inklusive skulder i lokala finansbolag.
”Att ställa om Kinas tillväxtmodell kräver en betydande kulturell och ekonomisk-politisk omvandling”, skriver IMF och efterlyser en ”kraftfullare respons”, uppger Dagens Næringsliv.
Utan reformer väntas tillväxten bromsa in till 4,5 procent 2026. Kombinationen av tullmurar, svag produktivitet och en åldrande befolkning riskerar annars att tynga ekonomin under lång tid framöver, menar IMF.
