Högre inkomstkrav skulle få fler invandrare i arbete, sades det. Nu finns facit. Så här gick det i verkligheten.
Högre krav på invandrare – så gick det
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 30 dec. 2025Publicerad: 30 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
2017 införde Norge ett inkomstkrav för permanent uppehållstillstånd i landet. Enligt politikerna skulle det ”motivera” invandrare att arbeta och försörja sig själva.
Nu finns facit – inte minst intressant för en politisk majoritet i grannlandet Sverige med ambitionen att göra Sverige mindre gästvänligt för invandrare och att stänga ute fler via regelverk.
”Om målet är att skärpa till så att färre får permanent uppehållstillstånd fungerar inkomstkravet som det är tänkt. Men då måste politikerna vara tydliga med att det är syftet, inte att kravet ska få fler i arbete, säger Anne Balke Staver, forskare vid Oslomet som studerat hur kravet fungerat i verkligheten, hos norska Forskning.
Inte fler som fått jobb
2025 är kravet i Norge, för permanent uppehållstillstånd, en årsinkomst på 325 400 norska kronor.
Dessutom finns krav på att behärska muntlig norska på en viss nivå och samhällskunskap.
Man får heller inte ha bott utanför Norge mer än 7 månader senaste 3 åren och heller inte ha gjort sig skyldig till ett brott som kan ge ett års fängelse eller mer.
”Våra analyser visar att effekten av inkomstkrav är liten på lång sikt. För de flesta invandrargrupper har kravet inte lett till att fler har hittat jobb”, säger Anne Balke Staver.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Effekten borta efter 5 år
I Stavers forskningsprojekt undersöker forskare hur inkomstkravet påverkar arbetsdeltagande, permanent uppehållstillstånd och upplevelsen av regelverket.
”För flyktingar ser vi en kortsiktig ökning av arbetsdeltagandet efter tre år. Men effekten försvinner efter 5 år”, säger Staver.
”Det finns bara en liten grupp – familjeinvandrare som är gifta med norrmän – som får mer arbete. För andra familjeinvandrare och arbetskraftsinvandrare ser vi inte fler som får arbete med inkomstkravet alls”, konstaterar forskaren.
Forskarna hittade andra effekter av inkomstkravet. Andelen familjeinvandrare som får permanent uppehållstillstånd efter 3 år har minskat från nästan 40 procent till drygt 20 procent.
Nedgången är störst för kvinnor och generellt lever fler längre tid med tillfälliga uppehållstillstånd.
”Inkomst för rösträtt”
Staver menar att det finns andra åtgärder som skulle fungera bättre, om målet faktiskt är att få fler invandrare i arbete.
En längre väg till permanent uppehållstillstånd ger även en längre väg till medborgarskap. Detta kan innebära senare rösträtt i nationella val.
ANNONS
”Rakt uttryckt kan man säga att vi har återinfört att endast de med inkomst får rösträtt”, påpekar Anne Balke Staver.
”Detta utmanar principen om jämlikhet och universella rättigheter. Särskilt när vi ser att kravet drabbar kvinnor i större utsträckning.”
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS