Ett skeppsvrak utanför Greklands kust fortsätter att skriva om historien. Nya fynd visar hur antikens sjömän byggde sina fartyg och fraktade varor. Samtidigt påminns vi om världens första ”astronomiska dator”.
Världens första “dator” hittades i ett skeppsvrak
Matilda Habbe
Uppdaterad: 09 sep. 2025Publicerad: 09 sep. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Antikythera-vraket upptäcktes redan 1900, men undervattensarkeologer har återvänt gång på gång. Forskare beskriver platsen som unik, eftersom den fortfarande förändrar vår bild av handel, teknik och sjöfart i antikens värld.
Vraket ligger på 45.70 meters djup, vilket har hjälpt till att bevara både trä och metall. Vid den senaste expeditionen dokumenterades en sektion av skrovet med ursprungliga fästen och skyddande beläggning – ett ovanligt välbevarat fynd som visar hur skeppet byggdes.
ANNONS
300 nya fynd
Totalt registrerades omkring 300 nya fynd: 21 marmorbitar, över 200 keramiska skärvor samt amforor från bland annat Chios och Rhodos. Några visade spår av mastix, ett harts som användes för att täta flytande last.
”Utan tvekan ett unikt skeppsvrak från antiken”, säger Lorenz E. Baumer, en av ledarna för utgrävningen och författare av studien som publicerats på nature.com.
ANNONS
Senaste nytt
Spår av antik ingenjörskonst
Analyserna visar att skeppet byggdes enligt den så kallade ”shell-first”-metoden, där ytterplankorna monterades innan ramarna sattes in. Mortise- och tenon-fogar, träpluggar och beck gjorde skrovet starkt och vattentätt – en teknik som gjorde det möjligt att segla långa sträckor över Medelhavet.
Fynden ger forskarna insikt i övergången mellan olika skeppsbyggnadstraditioner i antiken och bekräftar att hantverket var långt mer avancerat än många tidigare trott.
Läs även: Falken – Vasaskeppets gömda lillasyster i nytt ljus. News55
ANNONS
Antikytheramekanismen – ett mysterium i brons
Men det som gjort skeppsvraket världsberömt är ett helt annat fynd: Antikytheramekanismen. Den upptäcktes 1901 och är fortfarande ett av de mest spektakulära vetenskapliga föremålen från antiken.
”Antikytheramekanismen, en antik grekisk astronomisk kalkylator, har utmanat forskare sedan den upptäcktes 1901”, skriver Tony Freeth, professor vid University College London, till Earth.com.
Mekanismen bestod av kugghjul i brons och kunde visa solens, månens och planeternas rörelser med imponerande precision. Den fungerade som en modell av kosmos, där koncentriska ringar och visare visade himlakropparnas positioner, månens faser och till och med sol- och månförmörkelser.
En skapelse av genialitet
Forskare har med modern röntgenteknik kunnat läsa inskriptioner och kartlägga det komplexa kugghjulssystemet.
Beräkningar visar att mekanismen byggdes för att balansera noggrannhet med praktisk konstruktion – och att samma kugghjul kunde användas på flera ställen för att hålla instrumentet kompakt.
”Att lösa detta komplexa 3D-pussel avslöjar en skapelse av genialitet”, skriver Freeth.
ANNONS
Mekanismen visar hur avancerad kunskap från Babylonien och Grekland omsattes i praktisk teknik långt före sin tid.
Den anses vara en av de första ”vetenskapliga instrumenten” i mänsklighetens historia.
Läs också: Så många skeppsvrak finns det i världen. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.
Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS