Forskare har lyckats kartlägga DNA från en människa som kan ha levt när pyramiderna byggdes. Fyndet visar att livet inte var någon räkmacka.
Nytt fynd avslöjar det hårda livet i faraonernas Egypten
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 09 okt. 2025Publicerad: 09 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Att få fram DNA från så gamla lämningar i Egypten har länge varit en utmaning. Även om pionjärer som svensken Svante Pääbo gjort framsteg har större kartläggningar uteblivit.
Värmen och tiden bryter ned arvsmassan, vilket gjort att tidigare försök ofta resulterat i fragmenterade sekvenser.
Nu har dock forskare stått för ett rejält genombrott genom att för första gången lyckats sekvensera ett komplett människogenom från Egyptens faraoniska forntid, skriver Earth.com.
Levde när pyramiderna byggdes
Analysen, som utfördes av forskare från bland annat Liverpool John Moores University, bygger på DNA från en man som levde under den tid då de första pyramiderna restes längs Nilen, cirka 2855–2570 f.Kr.
Resultaten visar att hans ursprung till största delen kan kopplas till Nordafrika, men att en betydande andel även spåras till Mesopotamien i den bördiga halvmånen.
I det här fallet låg skelettet i en stor keramikkärl inuti en bergskammare. Den skyddade miljön tros ha fördröjt nedbrytningen och möjliggjort det unika fyndet.
DNA:t utvanns ur två tänder, en vävnad som ofta bevarar genetiskt material bättre än ben.
ANNONS
Senaste nytt
Kom från andra regioner
ANNONS
Genomet visar att omkring 80 procent av mannens härkomst var lokal, medan resterande del pekar mot Mellanöstern.
Fyndet stödjer teorin om att människor från västra Asien rörde sig in i Egypten under den tid då de tidiga dynastierna formades.
Det genetiska mönstret kompletterar arkeologiska belägg för kulturella och tekniska utbyten över regionerna.
Levde ett hårt liv
Förutom genetiken har forskarna analyserat skelettet och tänderna för att rekonstruera mannens liv. Han uppskattas ha varit cirka 60 år vid sin död och runt 160 centimeter lång.
Slitage på leder och ben tyder på ett liv med hårt och monotont arbete, samtidigt som gravens utformning och placeringen i en stor kruka signalerar relativt hög status.
Kombinationen antyder en social position kopplad till specialiserade färdigheter snarare än till fysisk lättnad.
Kan ge mer förståelse
Studien fyller en viktig lucka i forskningen om Egyptens tidiga historia. Tidigare genetiska data har främst kommit från individer som levde långt senare än den här perioden.
ANNONS
Det nya genomet ger en referenspunkt för framtida jämförelser och kan bidra till att kartlägga hur befolkningens sammansättning förändrades över tid.
Forskarna betonar att ett enda genom inte representerar hela regionen, men resultatet bekräftar att människor rörde sig mellan Nordafrika och Mellanöstern redan under det gamla rikets epok.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS