Dagens PS

Århundrandets utgrävning avslöjar hemligheter om Pompeji

pompeji
Fynd från romartiden har redan hittats, men nu kan ytterligare utgrävningar ge nya svar. (Foto: Gregorio Borgia/AP/TT).
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 25 dec. 2025Publicerad: 25 dec. 2025

Det har kallats för århundrandets utgrävning. Just nu pågår arkeologiskt arbete i Pompeji, staden som blev till en tidskapsel för livet i romarriket.

ANNONS

Mest läst i kategorin

ANNONS

År 79 begravdes Pompeji i ett vulkanutbrott av enorma proportioner.

Efter decennier av försiktighet och konservering har arkeologerna åter börjat gräva i stor skala i den romerska staden.

Resultatet förändrar bilden av en plats som länge ansetts närmast uttömd på hemligheter, skriver The Economist.

Ligger orört

Sedan 2023 har omkring 3 200 kvadratmeter frilagts i ett av stadens ännu orörda kvarter.

Tre bostadshus, ett badhus, en rad välbevarade fresker och flera mänskliga skelett har hittills kommit i dagen.

En tredjedel av Pompeji ligger fortfarande under jord, och det som nu avtäcks hör till det bäst bevarade som någonsin dokumenterats på platsen.

Utgrävningen visar ett Pompeji i rörelse, mitt i vardagen. Många hus var under renovering när Vesuvius fick sitt utbrott.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

04 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

01 dec. 2025
Spela klippet
PS Partner

Så investerar du enkelt i private equity

29 nov. 2025

Blev instängda av ras

ANNONS

Staplade takpannor, byggmaterial på golven och färska väggmålningar vittnar om ett samhälle som inte anade sin undergång. Färgerna är ovanligt klara, ytorna nästintill intakta.

Det handlar inte om ruiner i traditionell mening, utan om frusna ögonblick ur ett romerskt stadsliv, påpekar experter.

De mänskliga fynden ger utgrävningen en särskild tyngd. Skelett som påträffats i skyddade rum visar hur människor blev instängda när byggnader kollapsade under askans tyngd.

Svår teknisk balansakt

Majoriteten av stadens invånare hann fly, men de som stannade dog av kvävning när den heta askmolnet nådde staden.

För arkeologin innebär katastrofen en unik tidskapsel: den porösa pimpstenen skyddade både kroppar och byggnader och kan avlägsnas relativt skonsamt.

Arbetet är dock tekniskt riskfyllt. Den vulkaniska massan har hållit uppe skadade väggar och pelare i nära två tusen år. När den tas bort riskerar hela strukturer att rasa.

Måste gå försiktigt tillväga

Utgrävningen liknar därför snarare en kirurgisk operation än traditionellt fältarbete, med omfattande ställningar och långsam friläggning.

ANNONS

Det som särskiljer denna fas från tidigare är metodiken. Tidigare generationer har plundrat, flyttat och skadat fynden.

Nu dokumenteras allt in situ, med fokus på sammanhang snarare än spektakulära enskildheter. Resultatet är ett ovanligt sammanhängande porträtt av en romersk stad strax före sin undergång.

Läs mer: Nvidias sluga drag – köper över den hyllade vd:n. Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund
Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
ANNONS