USA vill bomba Iran till ett regimskifte. Men vilka kan ta över makten sedan? Det finns fler kandidater – här är de viktigaste.
Han kan ta makten i Iran efter kriget
I väst har det mest talats om Reza Pahlavi, son till den tidigare shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi.
Pahlavi är utbildad stridspilot, statsvetare, 65 år gammal och sedan 1979 enligt landets monarkister ”kronprins” av Iran, mannen som ska återta tronen.
På den tronen satt hans far fram till 1979, satsade enorma summor på att bygga upp landets militär, bland annat med hjälp av svenska Bofors som var en av de stora leverantörerna av krigsmateriel till landet.
Att Irans flagga då hissades vid Bofors hotell i Karlskoga var ingen tillfällighet. Iran köpte bland annat bergsartilleri och luftvärn från Bofors.
Iran-krisen: Är ditt flyg hotat eller inställt? Det här gäller. Dagens PS
Ayatollan tog över 1979
Men shahen störtades av folkligt missnöje 1979 och ayatollah Khomeini återvände från det dekadenta Paris och tog makten.
Det var en av hans efterföljare, landets nu högste ledare ayatolla Ali Khamenei som mördades av USA i helgen.
Det har fått oppositionen att vädra morgonluft – men det är en splittrad opposition i Iran, med vitt skilda synsätt på framtiden för landet.
”Under alla dessa årtionden har de aldrig lyckats hålla ihop mer än ett halvår eller ett år förrän de gått skilda vägar”, säger forskaren Rouzbeh Parsi hos Yle.
Större stöd nu – men räcker det?
Oppositionen bestått av allt från monarkister till marxister – men Parsi har svårt att se att ”kronprinsen” Pahlavi ska få makten.
”Relativt sett har Pahlavi ett mycket större stöd i dag än för tio år sedan, men frågan är vad det verkligen innebär?”
Parsi menar att stödet för Pahlavi mest handlar om ett missnöje med den nuvarande ledningen.
Ändå har den nationalism som fadern Reza Pahlavi och hans far före honom byggde sitt styre på en genklang i det moderna Iran, hävdar forskaren.
”Även om den delvis har direkt fascistoida drag är det någonting som har resonans för mannen på gatan”, säger Parsi.
Opposition i exil
Folkets mujahedin (MEK) är en oppositionsgrupp som bildades 1965, då för att kämpa mot Pahlavi-dynastin och USA:s inflytande i Iran.
Efter att ha deltagit i revolutionen 1979 kom MEK ändå snabbt på kant med den nya regimen, och har sedan dess agerat exil.
Gruppen grundades som en marxistisk vänsterorganisation, men i dag är dess verkliga ideologiska inriktning oklar.
MEK kan ses som ett slags spegelbild till monarkisterna, menar Rouzbeh Parsi.
10 procent är kurder
Ungefär 10 procent av Irans befolkning är kurdisk, och flera kurdiska grupper har länge fört en väpnad kamp i mindre skala mot det iranska styret.
Förra veckan gick flera av de väpnade grupperna samman i en koalition, vilket anses betydelsefullt för deras möjligheter att agera nu.
Oljepriset rusar – Trump utesluter inte marktrupper. Dagens PS
